Helena Sjögren och Kai-Yee Thim förklarar hur EU: s nya handlingsplan för cirkulär ekonomi kan bidra till att leverera klimatneutralitet och öka, istället för att minska, skogsprodukternas cirkularitet.
Hur kommer denna plan att hjälpa EU att nå sina klimatmål?
Helena Sjögren, miljödirektör: Det kommer kunna ge ett betydande bidrag genom att stimulera utvecklingen av den cirkulära bioekonomin. Om vi vill sänka mängden koldioxid i atmosfären måste vi hålla så mycket kol som möjligt fast i biomassa och förnybara material. I praktiken innebär detta ökad skogstillväxt och användning, återanvändning och återvinning av kolinlagrande material som trä och pappersförpackningar.Vi välkomnar därför att planen även lyfter behovet av att genomföra den bioekonomiska handlingsplanen som togs fram redan 2018.
Kai-Yee Thim, direktör för produkter och produktsäkerhet: I dettta sammanhang vill vi framhålla att hållbar produktion är ett kännetecken för den svenska skogsindustrin. Vi bidrar redan idag genom hållbar skogsförvaltning och industriell samverkan. Vi är måna om att varje skördat träd och varje fiber hanteras hållbart och resurseffektivt.
Helena: Trä är cirkulärt ur flera aspekter: det är ett förnybart material från skogen som tagit upp kol från atmosfären, det är återanvändningsbart och återvinningsbart. Trä kan användas om och om igen i nya produkter - upp till 25 gånger - tills fibrerna har för låg kvalitet men då kan de användas till bioenergi.
Är det något i handlingsplanen som oroar dig?
Kai-Yee: Jag oroas främst över att man föreslår att införa krav på återvunnet innehåll i produkter, för att skapa en marknad för återvunnen råvara. Denna åtgärd är nödvändig för vissa material, som plast, men det skulle vara kontraproduktivt för vår industri eftersom vi redan har en väl etablerad marknad för återvunna fibrer. Om det blir obligatoriskt krav på återvunnet material i fiberbaserade produkter kan det påverka dagens fungerande cirkulära värdekedja negativt. Producenter av färska och återvunna fiberbaserade produkter samverkar. De är en del av samma cirkulära system. Om det krävs återvunnet material i alla produkter skulle det missgynna produkter av färskfibrer. Det skulle leda till att vårt kretslopp för produkter utarmas, eftersom en fiber går att återvinna upp till 25 gånger och tillströmningen av färska fibrer är avgörande för att bibehålla branschens cirkularitet. Dessutom skulle ett krav på återvunnet material innebära att återvunna fibrer måste transporteras över Europa i mycket större utsträckning än idag.
Helena: Vår bransch är en naturlig del av den cirkulära ekonomin. Men vissa delar av planen kan paradoxalt nog göra den mindre cirkulär. Planen nämner till exempel att direktivet om industriella utsläpp kommer att revideras för att främja cirkularitet i industriella processer. Det är givetvis något som industrin gör redan idag men om det kommer krav på hur delar av processer ska fungera cirkulärt kan helheten bli mindre effektiv. Cirkularitet måste beaktas holistiskt så att hela produktionssystemet blir så effektivt som möjligt. Detsamma gäller för industriell symbios, som fungerar väl i Sverige. Det stämmer att den bör öka på olika håll i Europa, men EU bör se till hur vi gör det framgångsrikt i dag istället för att införa nya, alltför detaljerade regler som riskerar störa befintlig symbios istället för att främja den.
Kai-Yee: Det finns ett viktigt samband mellan förpackning och matsvinn. Målet att minska över-emballering är positivt, förutsatt att man tar hänsyn till förpackningens funktioner. Den ska bland annat skydda mat, informera konsumenten och säkerställa spårbarhet. Det finns risk att matsvinnet ökar om vi samtidigt minskar mängden livsmedelsförpackningar på fel sätt.
Hur kommer handlingsplanen att ta cirkulariteten till nästa nivå?
Kai-Yee: Handlingsplanen understryker att hållbarhet och återvinningsbarhet kan förbättras genom produktdesign. Dessa faktorer har varit norm för våra fiberbaserade produkter och det är positivt att nästa nivå är att kommissionen föreslår att detta blir obligatoriskt genom det kommande initiativet Sustainable Product Policy Initiative.
Textilier, en av de prioriterade viktiga produktvärdekedjorna i planen, är ett bra exempel där vår industri kan bidra. Något som kanske inte är så välkänt ännu är att svenska företag, Södra och Renewcell, har börjat förse textilindustrin med återvunna textilfibrer blandade med träfibrer. Det är ett fantastiskt genombrott!
En annan viktig produktvärdekedja i planen är konstruktion och byggnader. Här välkomnar vi den kommande strategin Sustainable Built Environment som kommissionen kommer att lansera 2021. Vår industri kan bidra med ett resurseffektivt material som ger ett minimum av spill och avfall.
Slutligen fokuserar planen inte bara på produkter utan också på konsumenter: den ger dem möjlighet att göra mer medvetna val. Och efterfrågan på hållbara produkter är avgörande om vi vill förändra hur människor konsumerar.
