Konsumtionen behöver minska och cirkulariteten öka, om vi ska lyckas med den gröna omställningen. Förpackningsindustrin ligger förvisso i framkant när det kommer till återvinning och cirkulära lösningar. Men det finns mycket kvar att göra.
Medan EU-kommissionen snickrar på nya lagförslag för att främja cirkularitet pågår intensivt arbete både på forsknings- och näringslivssidan. Men utmaningarna är många.
– Det fina och fula med förpackningar är att vi använder så väldigt mycket, säger Jon Haag. Han är Chief Circular Officer för nystartade återvinningsföretaget &Repeat, och har tidigare arbetat länge i den skogsbaserad förpackningsindustrin.
– Ska konsumenten på riktigt känna att man gör skillnad för miljön så är maten, och som en följd av det, förpackningarna, en tydlig markör. Du kan göra rätt, och fel, varje dag, säger han.
Förpackningsbranschen bör samarbeta
Men det är inte konsumenten som har huvudansvaret för att göra förpackningsbranschen mer cirkulär, menar Patricia Oddshammar, Head of Circular Solutions vid Stora Enso.
– Branschen behöver samarbeta mer, och då menar jag även över materialgränserna. Vi som pysslar med papper pratar ofta för vår sak, plast pratar för sig. Men ibland kan en kombination av material vara den bästa lösningen, säger hon.
Jon Haag ser också samarbete som en viktig pusselbit.
– Vi måste absolut jobba mycket mer tillsammans, över hela Europa. Personligen tycker jag det bästa vore om industrin och näringslivet tar på sig ansvaret för insamling och återvinningskapacitet. Här är producentansvaret ännu för billigt och otydligt för att ge effekt.
På Karlstads universitet forskar universitetslektor Helen Williams kring hur förpackningar ska kunna bidra till mer hållbar utveckling. Även hon ser att branschen har ett stort ansvar för ökad cirkularitet, men också för hållbarhetsarbetet i en vidare bemärkelse.
– Cirkularitet är viktigt, men inte enda vägen till hållbar utveckling. Det är så många saker vi måste hålla i huvudet samtidigt och inser vi inte komplexiteten i hållbar utveckling finns det en risk att vi skapar fler problem, säger hon.
– Retur, sortering och att ta fram nya produkter av återvunna material, alla dessa steg behöver utvecklas, säger hon och fortsätter:
– Men hur vi än tar i, och utvecklar det cirkulära, kommer vi inte ända fram. Det cirkulära har stor potential att minska miljöpåverkan, men det är inte hela lösningen. I botten ligger utmaningen att vi måste minska vår konsumtion.
Mer cirkulär förpackningsdesign
Om arbetet för ökad cirkularitet ska gå framåt krävs ett skifte redan vid ritbordet.
– Produkter som är onödigt sammansatta, som består av för många material, är onödiga. Om vi tänker lite smartare när vi designar produkter skapas incitament för mer hållbara lösningar, säger Patricia Oddshammar.
– Visst är det viktigt att saker är snygga och säljande, men vi vet att vissa komponenter gör förpackningar oerhört svåra att återcirkulera. Varför då använda de komponenterna?
Jon Haag instämmer:
– Miljövänlig råvara, enkel att använda, lätt att separera, lätt att återvinna – det är rätt väg att gå för förpackningsindustrin. Sådant kan man lagstifta om, säger han.
Helen Williams är inne på samma spår:
– I dag finns ingen större valmöjlighet för konsumenten, det indikerar att det behövs tydligare styrmedel, säger hon och fortsätter:
– Kanske kan skattepåslag vara en väg. De fossila materialen behöver bli dyrare. Vi behöver använda mer av det som redan är återvunnet.
Patricia Oddshammar håller med, men betonar att lagstiftaren också måste hänga med i själva definitionerna av vad som är återvunnet material.
– Tydligare riktlinjer krävs på EU-nivå. Idag är en hel del av det som redovisas från producenten ganska godtyckligt, säger hon.
Det slutna systemet en utopi
Att ett cirkulärt system kan fungera helt slutet, utan påfyllnad av ny råvara, tror ingen av de tre experterna på.
– Det slutna råvarusystemet är en utopi, det finns inte, säger Helen Williams och fortsätter:
– Det går inte att få in återvunnet överallt, i synnerhet inte i förpackningsindustrin som ibland har väldigt strikta hygienkrav.
– Alla materialsystem har stora förluster, vi har inget som är mer effektivt att fylla på med än cellulosa som är biobaserad och skapas av koldioxid, säger Jon Haag.
Att logistiken för insamling och återvinning behöver byggas ut för ökad cirkularitet är de tre experterna ense om. Detsamma gäller grundproblematiken som Helen Williams redan varit inne på.
– Vi konsumerar på tok för mycket. Tänk till exempel på all extra mat som köps och sedan bara slängs, säger hon.
– Framöver tror jag därför att framtidens mest hållbara bolag kommer vara de som tjänar mer på att sälja mindre, säger Jon Haag.
The Green Deal och EU:s plan för ökad cirkularitet
I december 2019 presenterade Europeiska kommissionen sitt meddelande om "The European Green Deal", den Gröna given, som en av sina huvudprioriteringar. Syftet är att få Europa klimatneutralt till 2050.
Den Gröna given definierar kommande politiska förslag av betydelse för bland annat energi, industri, ekonomi, jordbruk, biologisk mångfald och – en av huvudambitionerna – en mer cirkulär ekonomi.
För att skynda på arbetet mot en cirkulär ekonomi antog kommissionen 2020 den nya Handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Den fokuserar på fyra åtgärder för att förbättra och förlänga produktens livscykler:
- Hållbara produkter bör bli norm.
- Konsumenternas ställning måste stärkas.
- Stort fokus bör läggas på att minska avfall och slit- och slängbeteende
- Planen ska tydligt fokusera på sektorer som har stor potential att bli mer cirkulära.