Dagens skogsindustri är en verksamhet med liten miljöpåverkan. Helhetssynen på utsläpp från tillverkningsprocesserna till vatten och luft, samt på råvaror, energi, avfall och transporter präglar hållbarhetsarbetet.
90-procentiga utsläppsminskningar
Sedan 1970-talet har utsläppen av organiskt material till vatten minskat med mer än 90 procent, samtidigt som produktionen har ökat med 50 procent. Tack vare stora förändringar av processtekniken upphörde klorgasblekningen i början av 1990-talet. Idag renas allt vatten som släpps ut vid fabrikerna i två eller tre reningssteg.
Utsläppen till luft av svavelföreningar har minskat med mer än 95 procent sedan början på 1970-talet, bland annat tack vare övergången från fossila till biobaserade bränslen. Utsläppen till luft av kväveoxider har också minskat, men inte i lika hög grad eftersom det idag inte finns utvecklad teknik för att minska utsläppen från återvinningspannorna. Biobränslen innehåller mer kväve än fossila alternativ vilket gör att kväveoxidutsläpp riskerar att öka vid bränslebyte.
Utsläpp av dioxiner hör till historien
När svensk massaindustri helt upphörde med klorgasblekning under början av 1990-talet ledde det, tillsammans med andra åtgärder i olika tvättsteg, även till ytterligare kraftigt minskade utsläpp av dioxiner.
Skogsindustrin hade på 1980-talet stora utsläpp av dioxin, framför allt till mark och vatten från massa- och pappersindustri samt från sågverk med doppning (där man behandlade virke för att skydda mot till exempel blånadsskador som kan uppstå vid svampangrepp).
Idag används fortfarande olika metoder för träskyddsbehandling – men inget av de preparat som bidrog till dioxinutsläpp. Dessa förbjöds vid årsskiftet 1977/78.
2004 förbjöds även krom och arsenik, vilket var ett viktigt steg för att miljöanpassa impregnerat trä. Dagens medel för impregnering är mestadels vattenbaserade med kopparsalter och mycket små delar av andra tillsatser.
Miljöledningssystem
Miljöledningssystem är ett viktigt verktyg i det moderna miljöarbetet. Det är idag infört vid princip alla massa- och pappersbruk och vid flertalet sågverk. De flesta bruk väljer att certifiera sig enligt den globala standarden ISO 14001 och/eller det europeiska EMAS-systemet. 2021 tillverkades 98 procent av massan och pappret samt cirka 70 procent av sågade trävaror i bruk med certifierade miljöledningssystem.
Så mycket investerades i miljöskydd 2021
Företagen i Sverige investerar allt mer i miljöskydd, visar siffror från SCB. En av de näringar som investerar mest inom miljöområde luft, och har de största löpande kostnaderna inom miljöområde vatten, är pappersindustrin. 2021 uppgick den totala kostnaden för miljöskydd för tillverkning av papper och pappersvaror till 3,5 miljarder kronor.
För trävaruindustrin är motsvarande siffra 0,9 miljarder.
Branschens tillverkning av papper och pappersvaror stod för 15 procent av de totala svenska miljöskyddskostnaderna.
SSVL – Stiftelsen Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning
Skogsindustrin bedriver sedan 1970-talet ett unikt branschgemensamt miljöforsknings- och utredningsarbete genom Stiftelsen Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning. Av skattetekniska skäl omformas stiftelsen under 2023 till ett utskott under Skogsindustriernas miljökommitté med namnet Svenska Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning. Arbetet fortsätter dock som vanligt.
SSVL bedriver miljöforskning som främst är kopplat till minskning av utsläpp till luft och vatten men inkluderar även projekt om miljöövervakning och kunskapsspridning inom branschen.
Arbetet bedrivs i projektform och läggs ut på institut, konsulter, universitet och högskolor. Projektledning hämtas från industrin. Sedan 1970 har sammanlagt cirka 750 rapporter producerats och finns tillgängliga för deltagarna inom SSVL.
