Anna Holmberg och Mårten Larsson förklarar varför Skogsindustrierna välkomnar EU:s nya klimatlag. För att skogen ska kunna spela sin roll måste lagen också ta upp hur utfasning av fossila resurser ska gå till och inkludera materialsubstitution.
Kommer EU:s nya klimatlag göra jobbet?
Anna Holmberg, chef för Skogsindustriernas brysselkontor: Vi välkomnar att EU:s mål om klimatneutralitet till 2050 även förankras i lag. Det ger en tydlig inriktning på vart vi är på väg, även om det är en lång väg att gå. Samtidigt så fokuserar inte förslaget på att fasa ut fossilanvändning, bränslen inkluderat. Det fokuserar på att nå netto-noll-utsläpp utan att definiera exakt vad det betyder. Det skulle kunna betyda att vi fortsätter ha massor av fossil energi och fossilbaserade produkter i systemet, kompenserat av skogen som kolsänka. Vi hade önskat, och förväntat oss, att lagförslaget starkare hade betonat att fossila råvaror ska fasas ut.
2050 ligger en bit bort i tid. Inför FN:s nästa klimattoppmöte tittar EU därför på att skärpa utsläppsmålen redan till 2030. Är det här viktigt för att inte bli av med ledartröjan i det globala klimatarbetet?
Anna: Nja, det är bättre att noggrant utvärdera effekterna av olika förslag än att trycka igenom dem snabbt. EU:s klimatdirektorat gör en hel del modellering av effekten av olika nivåer av utsläppsminskningar, inklusive att föra hela transport- och värme- och kylsektorerna in i EU:s utsläppshandelssystem (ETS). Det här är en stor förändring för EU:s klimatpolitik. Om det här arbetet förorsakar förseningen från juni till september kan vi förstå det.
Somliga verkar också anta att varken EU-parlamentet eller rådet kommer att kunna enas om en ståndpunkt mellan september och december. Ja, det finns en risk för att EU går något svagare till klimattoppmötet i Glasgow men är det verkligen sommarförseningen eller gamla oenigheter om vad som kan uppnås som skulle kunna orsaka det?
Vad i EU:s 2050-förslag oroar er?
Anna: Målet är tydligt. Till det som inte är lika tydligt hör hur definitionen av klimatneutralitet gynnar de som redan har gjort mycket. Det kan lämna dörren öppen för fripassagerare. Förslaget betonar solidaritet och teknikneutralitet. Hur ska vi då hantera medlemsländer eller sektorer som säger att de inte kan minska sina utsläpp och som förväntar sig att Finland, Sverige eller skogssektorn ska hjälpa dem?
Mårten Larsson, vice Vd: Vi ser en risk för att EU förlitar sig för mycket på skogar som kolsänkor. Hela idén är att öka fotosyntesen och ta bort koldioxid från atmosfären, men du kan inte göra det bara genom att avsätta skog från att brukas. Det skulle vara en mycket riskabel strategi: stormar, insektsangrepp och bränder kan omvandla sänkor till utsläpp.
Istället måste EU tänka på hela skogssystemet. Den skogsbaserade sektorn kan ersätta fossila produkter och energi, och därmed ge ett stort bidrag till sänkta utsläpp. Även ur ett ekonomiskt perspektiv är det effektivare att fokusera på att bygga en förnybar och cirkulär bioekonomi än att öka kolsänkorna. Kolsänkor skapar dessutom inga jobb.
Hur vill ni sammanfatta skogens roll för att Europa ska nå sitt klimatmål 2050?
Mårten: Ett aktivt skogsbruk med en hållbar skörd och produktion av virke, papper och energi i kombination med ett ökat eller bibehållet virkesförråd är den bästa långsiktiga strategin för minskade utsläpp. Växande skogar är den mest kostnadseffektiva mekanismen för att fånga in kol som vi har. Men för att maximera deras klimatvärde måste du också öka flödet av kolet till produkter som ersätter fossilbaserade eller lagrar kolet under lång tid
När Sveriges skogsvolym mättes för första gången på 1920-talet låg det på 1,7 miljoner skogskubikmeter. Idag har vi nästan dubbelt så mycket och under samma tid har vi skördat fyra gånger den ursprungliga volymen. En kaka har blivit två samtidigt som vi har ätit fyra.
Anna: Vi förstår att mycket av 2050-diskussionen handlar om energi - det står för ungefär tre fjärdedelar av utsläppen av växthusgaser - men för att nå klimatneutralitet kommer vi att behöva förändra alla aspekter av våra liv. Materialsubstitution, som den skogsbaserade sektorn kan spela en stor roll i, är nödvändig för att hjälpa till att fasa ut fossila råvaror och uppnå klimatneutralitet.
