EU:s strategi för biologisk mångfald brister i tydlighet och missar koppling till hållbar utveckling. Det menar Linda Eriksson, skogsdirektör på Skogsindustrierna.
30 procent av EU:s yta bör skyddas enligt lag och en tredjedel av denna yta bör få ett så kallat strikt skydd. Det föreslår EU-kommissionen i en ny strategi för biologisk mångfald.
– Att säkra biologisk mångfald är oerhört viktigt och för svenskt vidkommande ser vi inte EU:s ambitionsnivå för skogsmark som svår att nå. Sverige lever i princip upp till den redan idag, säger Linda Eriksson, skogsdirektör på Skogsindustrierna.
Av Sveriges skogsmark är cirka 25 procent på olika sätt undantagna från skogsbruk, enligt statistik från SCB. Utöver detta lämnas ytterligare arealer i brukade skogar som generell hänsyn i samband med avverkning. Ser man enbart till det formella skyddet så är 9 procent av skogsmarken och drygt 14 % av landarealen skyddad.
Men trots detta oroas Linda Eriksson och Skogsindustrierna av att strategin är otydlig på flera avgörande punkter. Det riskerar att leda till ändlösa diskussioner och konflikter om tolkningar, och i förlängningen, till ännu en strategi som implementeras på olika sätt i EU:s medlemsländer.
– De mål som kommissionen presenterar är i flera fall kopplade till begrepp som det inte finns allmänt vedertagna definitioner på, som till exempel legally protected forest, old-growth forest och closer to nature-forestry. Här står kommissionen inför en stor utmaning att hitta gemensamma definitioner i samverkan med medlemsstaterna. De ska då samtidigt ta hänsyn till skillnader mellan länderna i ägarstruktur, skogspolitik och naturliga förutsättningar. För svenskt vidkommande är det också viktigt hur skogsägarens frivilliga åtaganden räknas med i måluppfyllnaden, säger Linda Eriksson.
Fel fokus
Arbetet för biologisk mångfald är centralt för svenskt skogsbruk men Skogsindustrierna är kritiska till att fokus i EU:s strategi ligger på skydd istället för på ett hållbart brukande.
– Ju mer mark som undantas från brukande desto mindre blir kvar som kan bidra till andra hållbarhetsmål inklusive målen om ett klimatneutralt EU 2050. Ett hållbart brukande bedrivs idag med hänsyn till biologisk mångfald men också med mål för klimatet och minskade fossila utsläpp och med mål för välfärd och ekonomisk utveckling. EU har en viktig roll som inspiratör och enande kraft, men på det här sättet riskerar man att sätta onödiga begränsningar för hållbar utveckling som även inbegriper människors välmående, säger Linda Eriksson.
Linda Eriksson förväntar sig att EU:s kommande skogsstrategi tar ett helhetsgrepp för all policy som rör skog, inklusive frågor om biologisk mångfald i skogen.
– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att skogspolitiken är en svensk kompetens som inte ska hanteras av EU. Det är ett viktigt skäl till att den svenska regeringen nu behöver nu ta en mer aktiv roll i EU:s beslutsfattande och värna den svenska skogspolitiken med frihet under ansvar som grund för ett hållbart skogsbruk, säger Linda Eriksson.
