Den extra budgetförstärkning på underhåll av väg och järnväg som presenterats av regeringen är en välbehövlig åtgärd som Skogsindustrierna efterfrågat i flera år. Dessutom ger den positiva effekter på sysselsättningen.
Att satsa på utbyggnad och underhåll av infrastruktur är klassisk finanspolitik i kristid. Mindre känt är att just underhållsåtgärder ger särskilt höga effekter på sysselsättningen, enligt flera tidigare genomförda statliga utredningar.
– Det är glädjande att regeringen, i samarbete med Centerpartiet och Liberalerna, nu har hörsammat Skogsindustriernas fleråriga önskan om ökade satsningar på underhåll av väg och järnväg. Här finns stora och eftersatta behov. Fungerande vägar och järnvägar förbättrar möjligheterna för tillväxt i bioekonomin, säger Karolina Boholm, transportdirektör för Skogsindustrierna.
Budgetförstärkningen innebär att 720 miljoner kronor går till järnvägsunderhåll, varav 120 miljoner ska kompensera för uteblivna banavgifter och 400 miljoner behövs för att täcka kostnadsökningar i pågående underhållsprojekt. Cirka 200 miljoner går till nya projekt. Ytterligare 300 miljoner går till vägunderhåll på landsbygden.
Underhåll av vägar och järnväg har under många år underfinansierats, trots historiskt ökade satsningar från flera regeringar. Regeringens infrastrukturplan för perioden 2018–2029 visar att vägar utanför huvudstråken kommer vara i sämre skick 2029 än 2018 och nuvarande anslag till järnvägsunderhåll räcker bara till att hålla systemet på dagens nivå, utan förbättringar, till 2029.
– Det behövs en långsiktigt ambitiös satsning på underhåll. Särskilt behövs åtgärder för vägar av vägklass 5 eller 6 och för godsets järnvägar. Ett beslut om en långsiktig finansierad underhållsplan på minst 20 år för infrastrukturen behövs också för att bygga bort den eftersläpande underhållsskulden, säger Karolina Boholm.
Kortsiktiga satsningar är bättre än inga satsningar, men de skapar också problem att rekrytera och behålla viktig kompetens för företagen som ska utföra underhållet.
– När Trafikverket hade använt upp årets budgetmedel i höstas ledde det till att flera underhållsföretag fick varsla personal. Det är exempel på en olycklig utveckling som skulle kunna lösas om Trafikverket fick en större anslagskredit. Då kan Trafikverket använda anslag mer flexibelt mellan budgetår. En större anslagskredit är också en viktig åtgärd som regeringen skulle kunna besluta om, avslutar Karolina Boholm.
