Kan livscykelanalys vägleda dig i materialvalet? Det här ska du tänka på – och här är skälen till att svenska skogars positiva klimatbidrag missas i många livscykelanalyser.
Att hitta rätt i materialvalet och göra både produkten och miljön rättvisa är en utmaning. Livscykelanalys, eller LCA, är en metod som ofta används. Men det är inget orakel som har svaret på allt. Olika analyser kan faktiskt peka i olika riktningar. Vad ska man då tro på?
– Med LCA kan man jämföra många olika typer av material och produkter. Det är i grunden en bra metod men rätt kriterier och rådata är avgörande för att analysen ska vara riktigt användbar som beslutsunderlag, säger Kai-Yee Thim, direktör produkter och produktsäkerhet på Skogsindustrierna.
Precis som vår omvärld är komplex är också metoder och tolkningar av LCA ofta lite snåriga. Hur uppskattar vi de ingående faktorerna och kopplar data, volym och ursprung till en specifik produkt?
– Analysen bör innehålla resonemang som förklarar resultatet. Det gör att läsaren även själv kan värdera informationen. En LCA är en viktig pusselbit vid utvärdering av olika material men det ger inte hela svaret, säger Kai-Yee Thim.
Plast eller papper?
Ett aktuellt exempel är frågan om plast- eller papperspåsen är att föredra ur miljösynpunkt. För att kunna besvara frågan behöver vi – utöver materialet – ta hänsyn till vilken råvara som använts men även produktions- och transportaspekten. Av avgörande betydelse är kunden som packar sin påse i affären. Vad händer med påsen när den kommit hem? Blir den återanvänd, eller kastas den direkt i hushållssoporna eller hamnar den i naturen? Här har de stora matkedjorna chans att påverka.
På Ica jobbar Emelie Hansson som hållbarhetsstrateg. LCA är ett av många verktyg hon och hennes kollegor använder sig av i sitt arbete för att uppnå målet om att halvera kundernas klimatpåverkan och nå minst netto-noll till år 2030.
– LCA är en bra utgångspunkt för diskussion och jämförelse. Det är också ett sätt att förstå produkter och processer och därmed tydliggöra vilka förbättringar som är möjliga. En aspekt som många missar är att förpackningen i genomsnitt står för fem procent av klimatpåverkan av en produkt. Det är framförallt innehållet – själva varan – som gör störst klimatavtryck, säger Emelie Hansson.
Geografin spelar roll
Ur ett svenskt perspektiv är just skogen extra intressant. Här finns skog i stor – och sedan länge – ökande mängd. Vårt skogsbruk är hållbart samtidigt som industrin är energieffektiv. En svensk och en kinesisk papperskasse ser likadana ut men kan ha helt olika klimatpåverkan.
– Olika länders specifika förutsättningar går att fånga upp i en livscykelanalys. Råvaror kan tillverkas på olika sätt och el och värme produceras ofta från olika källor i olika länder. Det är ofta svårt att förmedla komplexiteten när man ska vidarebefordra resultatet från en LCA. I dag är det främst ett verktyg för inköpare medan det är alltför tidskrävande för enskilda konsumenter att undersöka varje vara, säger Karin Sanne, LCA-expert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
För svensk del är frågan om hur skogsråvara och alternativa råvaror redovisas i en LCA av högsta vikt – och under diskussion på både europeisk och global nivå. Effekter av flerårsgrödor, som skog, fångas inte alltid upp på rätt sätt. De positiva bidragen av skogens upptag av koldioxid behöver inkluderas i analysen för att slutresultatet ska vara rättvisande. Eftersom det skördas mindre än det växer nytt tillkommer ett indirekt klimatbidrag från skogsbruket.
– Varje år avverkas knappt en procent av den brukade skogsytan. Samtidigt tar de växande träden i hela det brukade skogslandskapet upp ungefär 100 gånger mer koldioxid än de samlade fossila utsläppen från all avverkning, skogsvård och virkestransporter fram till industrin. Men i många LCA-baserade jämförelser för likvärdiga produkter har nettoupptaget av koldioxid i skogsråvaran (kol utgör drygt hälften av torrvikten) och skogslandskapet inte lyfts fram i enlighet med våra resultat, säger Lars Wilhelmsson, seniorforskare vid forskningsinstitutet Skogforsk.
Vad är en LCA-analys?
LCA – eller livscykelanalys – är en metod för att uppskatta och redovisa en produkts miljöpåverkan. Genom att följa en produkt hela vägen från vaggan till graven kan man kvantifiera hur mycket olika delar av processen påverkar miljön. Det hjälper oss exempelvis att välja mellan olika produkter eller förändra delar av en process för att minimera miljöpåverkan. I utvärderingen ingår faktorer så som råvaror, tillverkning, avfallshantering och transporter.
Skogen och LCA
Virket och grenarna från skogen innehåller det mesta av kolet som träden tagit upp från luftens koldioxid, s.k. biogent kol. Beroende på hur det används och vilka material som det kan ersätta kan det ge betydande klimatnytta för samhället om man lägger ihop alla utsläpp och upptag från råvara till färdig produkt. Och även om variationen kan vara stor mellan olika marktyper talar många vetenskapliga studier för att det svenska skogsbruket ger en svårbestämd men närmast neutral samlad inverkan på förrådet av markkol i skogslandskapet. Problemet med att redovisa skogens och skogsråvarans klimatpåverkan visar på vikten av både kritiskt tänkande och vetenskaplig skärpa.
