Den ekonomiska kris som följt på Coronapandemin har slagit mindre hårt mot tillverkningsindustrin än tidigare ekonomiska kriser under 2000-talet. Det konstaterar chefsekonom Kerstin Hallsten i en intervju om branschens marknadsläge i samband med årsskiftet.
Hur ser förutsättningarna ut för skogsindustrin 2021 Kerstin Hallsten?
– Enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer ser stora delar av vår bransch positivt på framtiden, inte minst sågverken. Det beror säkert på att 2020 överlag har varit ett bra år för branschen, trots coronapandemin. Samtidigt visar barometern att företagen anser att ordersituationen ser bra ut och allt fler förväntar sig också en ökad produktion framöver. Den globala återhämtningen väntas också fortsätta under 2021, när effekterna av den andra vågen av pandemin klingar av. En expansiv ekonomisk politik i kombination med fungerande vaccinationsprogram världen över, är viktigt för att återhämtningen av världsekonomin ska ta fart igen. Men det råder en stor osäkerhet om den framtida utvecklingen vilket hämmar både konsumtions- och investeringsviljan. Återhämtningen väntas därför bli utdragen.
Hur summerar du det coronapräglade året 2020 för skogsindustrin?
– Svensk skogsindustri har drabbats i mindre utsträckning av coronapandemins effekter än många andra branscher. Det har självklart funnits utmaningar, men om en marknad har vikt har branschen generellt varit duktiga på att hitta nya. Bland annat har försäljningen till USA ökat markant. Det har varit en oväntad stark efterfrågan på trävaror där samtidigt som stora skogsnationer som Ryssland och Kanada har minskat sin produktion. Jag har inte årssiffrorna än, men till och med november hade svenska sågverk ökat sin export med 10 procent jämfört med förra året. I Sverige är det framför allt bygghandeln som har gått bra medan vi ser en minskad efterfrågan från småhustillverkare och andra aktörer inom byggsektorn. De totala leveranserna ökade med hela 15 procent under 2020.
Och hur har det gått för massa- och pappersbruken?
– Efterfrågan på förpackningsmaterial har ökat med ca 5 procent och det kan bland annat förklaras med en ökad e-handel. Däremot har det gått sämre för tidningspapper, kopieringspapper och andra grafiska papper till följd av att vi har hållit oss hemma. Grafiskt papper har haft en vikande efterfrågan under många år men pandemin har accelererat nedgången ytterligare. Och vi har därför fått se ett par pappersbruk lägga ner sin produktion under året. Tillverkningen av massa går till 60 procent till brukens egen tillverkning av papper, resterande 40 procent säljs till andra pappersbruk och då främst i andra länder. I början av pandemin rasade exporten av massa men därefter återhämtade den sig.
Coronapandemin har slagit mindre hårt mot skogsindustrin än andra branscher, konstaterar du. Styrks det även i utvecklingen av sysselsättningen och behovet av stödåtgärder?
– Jämför vi varselstatistik under de två värsta månaderna i våras med de tre senaste ekonomiska kriserna drabbades hela tillverkningsindustrin, som skogsindustrin är en del av, i betydligt mindre omfattning denna gång. Och inom tillverkningsindustrin drabbades stål- och metallindustrin hårt, bland annat till följd av nedgången i tysk bilindustri. I den pågående krisen är det tjänstesektorn och då framför allt hotell- och restaurangnäringen som har tagit den hårdaste smällen. Nedgången i sysselsättningen i näringslivet var i december drygt 2,5 procent. Av denna nedgång bidrog hotell och restaurang med en dryg procentenhet. Detta är relativt mycket då endast cirka sex procent av alla sysselsatta arbetar i de branscherna.
– En förklaring till att tillverkningsindustrin inte varslade fler var att de använde sig av korttidsarbete. Till och med mitten av december hade 8,6 miljarder av 32 miljarder kronor gått till korttidspermittering inom tillverkningsindustrin, fördelat på 6.400 företag och 174.000 anställda. Av detta har basindustrin beviljats cirka 130 miljoner kronor i ersättning. Skogsindustrin tog dock emot en förhållandevis liten del av dessa stöd.
En sista fråga – vid årsskiftet lämnare Storbritannien EU. Hur påverkar det svensk skogsindustri?
– Inte i speciellt hög utsträckning eftersom både Storbritannien och Sverige värnar denna handel. Storbritannien är en av världens största importörer av skogsindustriprodukter och Sveriges andel av Storbritanniens importvolym av papper och kartong har legat stabilt runt 16 procent de senaste fem åren. För massa var motsvarande siffra 30 procent år 2019. För trävaror kom mer än 40 procent av importen från Sverige.
