I mitten av januari lanserade organisationerna Greenpeace Norden och Skydda skogen en gemensam aktion som är ett frontalangrepp på den svenska skogsnäringen.
Budskapen kopplas starkt till forskning som sägs vara oberoende och enig, och politiker uppmanas att använda dessa budskap som underlag i beslut om skogsbruk, biologisk mångfald och skogsbaserade produkter. Inom svensk skogsnäring finns inte oväntat diametralt andra uppfattningar, perspektiv och vetenskapligt underlag.
I kampanjen sätts bilden att det råder konsensus och bred uppslutning bakom den forskning som lyfts fram. Från Skogsindustriernas sida opponerar vi oss mot denna bild och menar att kampanjen väljer att bortse från relevant och etablerad forskning. Därigenom misstänkliggör kampanjskaparna forskning som inte överensstämmer med den egna positionen med påståenden om att viss forskning skulle vara styrd av näringslivet och därmed inte trovärdig. Skogsindustriernas utgångspunkt är att vetenskapen ska vara bred, spänstig och ackumulerad. I en fri och levande demokrati pågår en legitim debatt mellan olika perspektiv. Mycket av forskningen kring miljö, klimat och skog befinner sig i denna sfär.
Ett särskilt tydligt problem i kampanjens budskap är att de genomgående anlägger ett lokalt och begränsat perspektiv på skogsbruket. De fokuserar på ett enskilt skogsområde eller hygge och på hur den biologiska mångfalden eller upptag och lagring av kol utvecklas på exakt den arealen, istället för att se över hela landskapet och all den skog som står runtomkring. Inom svensk skogsindustri ser vi helheten i landskapet, och det finns många skäl till att de allra flesta skogsägare väljer trakthyggesbruk som skötselalternativ.
En annan aspekt som helt utelämnas i kampanjen är hur målen kopplade till Parisavtalet, omställningen till ett fossilfritt välfärdssamhälle och ett klimatneutralt EU ska uppnås utan ett aktivt skogsbruk och produkter från skogen. Ska vi tolka det som att avsändarna förordar byggnader, inredning, förpackningar och energi från fossila och ändliga källor? Eller ska EU:s medborgare helt sonika klara sig utan dessa produkter? Svensk skogsnäring hänger ihop i en lång och snillrik värdekedja, där hela trädet används. Att lagra koldioxid i träbyggnader, möbler, förpackningar, kläder med mera, använda biprodukter som alternativ till kol och olja och slutligen ge energin som värme till hela städer är ett resurseffektivt och klimatsmart sätt att låta skogen bidra till en grön, inkluderande och resilient samhällsutveckling. För visst är det stor skillnad på grönt och svart: den gröna kolcykeln är evig och låter kolet och oljan stanna där det hör hemma: under jord.
I kampanjen hänvisas till vad IPCC sagt, men även här väljer man enbart de argument som stödjer de egna målen. Kampanjen bortser från att IPCC redan 2007, i sin 4:e Assessment Report, angav att “in the long term, a sustainable forest management strategy aimed at maintaining or increasing forest carbon stocks, while producing an annual sustained yield of timber, fiber and energy from the forest, will generate the largest sustained mitigation benefit”.
Vad gäller anklagelser rörande statistik kring andelen skog som inte brukas, utsläppen från skogsbruk och industri, betydelsen för Sveriges ekonomi, tillståndet för den biologiska mångfalden och mycket annat kan dessa i bästa fall beskrivas som missvisande. Vi går inte in på varje påstående i detalj, men vill göra några påpekanden. Sveriges skogar har ett årligt nettoupptag av 40 miljoner ton koldioxid, som kommer av att tillväxten är större än avverkningen. Drygt 25 procent av skogsmarken brukas inte enligt Sveriges officiella statistik, bland annat för att säkerställa god naturvård. Och hyggesplöjning och besprutning i skogen har varit förbjudet i decennier. Överlag bygger mycket av statistiken i filmen på data långt före dagens skogspolitik med likställda mål för miljö och produktion. Vid 1900-talets början var Sverige ett helt annat land än idag – inte minst välståndsmässigt.
Precis som miljöorganisationerna verkar även svensk skogsindustri för att påverka den politiska utvecklingen i den riktning som vi bedömer vara den långsiktigt mest hållbara. Vi för en ständig och respektfull dialog med olika intressenter och delar kunskap och vetenskap med beslutsfattare i Sverige och EU. I en nära framtid kommer vi på Skogsindustrierna att berätta om en ny rapport kring det faktiska tillståndet för den biologiska mångfalden i de svenska skogarna och hur vi arbetar med att värna den. Vi kommer även med en rapport som belyser hur ett aktivt brukande av den svenska skogen är det bästa för klimatet på både kort och lång sikt. Vi hoppas att dessa rapporter kommer att bidra till en mer balanserad och evidensbaserad diskussion om skogen.
Det är bråttom med att ställa om till ett fossilfritt välfärdssamhälle med en långsiktigt hållbar konsumtion. Vi behöver drastiskt minska användningen av olja, kol och andra fossila och ändliga råvaror. Vi måste samtidigt säkerställa att EU:s alla invånare har jämlika förutsättningar att bo och försörja sig i såväl städer som byar. Från produktiva skogar och produkter från skogen kan vi få en del av lösningen.
