Ökat behov av bioenergi, lönsamt att förlänga användningen av kärnkraften och brist på koppling till klimatmålet - tre insikter Skogsindustrierna tar med sig från Energimyndighetens nya långtidsprognos.
I rapporten Långsiktiga scenarier över energisystemet bedömer Energimyndigheten att bioenergi kommer bli en allt viktigare energikälla för Sverige. Det understryks också i myndighetens satsning på Bio+, ett nytt forsknings- och innovationsprogram med fokus på bioenergins, biomassans och bioekonomins bidrag till de energi- och klimatpolitiska målen.
En ökad reduktionsplikt kommer mer än fördubbla efterfrågan, från dagens 20 Terawattimmar (TWh) per år till mellan 45-50 TWh till år 2030, spår Energimyndigheten. Därefter tror man att efterfrågan minskar något i takt med en ökad elektrifiering av transportsektorn, till mellan 30-40 TWh år 2050. Energimyndigheten antyder också att det kan bli svårt att uppfylla behovet med biodrivmedel från svensk råvara.
– Det här är höga siffror, men de ligger i linje med andra beräkningar kopplade till reduktionsplikten. Av dagens biodrivmedel produceras cirka 1,5 TWh av svensk skogsråvara och skogsnäringen ser en potential att kunna öka produktionen till 10 TWh till 2030, säger Mårten Larsson, talesperson i bioenergifrågor på Skogsindustrierna.
Energimyndigheten förväntar sig samtidigt att industrin kommer minska sin användning av biobränslen.
– Det gör mig lite förvånad. Klimatfärdplaner från olika industrigrenar pekar alla på ett ökat behov av biobränsle för att fasa ut fossila bränslen. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, har i en rapport uppskattat att industrins totala biobränslebehov kommer öka med mellan 18-32 TWh fram till 2045, säger Mårten Larsson.
Fossilfrihet kräver omfattande elektrifiering
Den svenska elanvändningen kommer ligga på mellan 170-178 TWh år 2050 enligt rapporten, att jämföra med dagens 145 TWh. I ett scenario i rapporten som kallas ”elektrifiering” spås elanvändning nå upp till 234 TWh år 2050.
– Elektrifiering är det enda scenariot i rapporten som är förenligt med det svenska klimatmålet nettonollutsläpp av växthusgaser 2045, så jag förutsätter att energipolitiken kommer byggas på det. I övriga scenarier med lägre elanvändning förutsätts att industrin fortsätter använda fossila bränslen, säger Johan Bruce, talesperson i energifrågor på Skogsindustrierna.
Myndigheten kommer i sin analys fram till att livstidsförlängning av kärnkraften är lönsamt. I elektrifieringsscenariot skulle även ny kärnkraft vara lönsamt att investera i. I samtliga scenarier växer vindkraften markant och står för 126 TWh år 2050 i elektrifieringsscenariot, vilket motsvarar 45 procent elproduktionen i Sverige.
– Rapporten visar tydligt att teknikneutralitet och ett fokus på fossilfrihet är viktiga för att skapa förutsättningar för industrins och Sveriges klimatomställning, säger Johan Bruce.
