Det tar tid att se effekter av miljöhänsynen i skogen. Arbetet skulle dock underlättas av bättre preciseringar av miljömålet Levande skogar. Linda Eriksson kommenterar Skogsstyrelsens senaste uppföljning.
Skogsstyrelsen bedömer att trenden för miljömålet Levande skogar förra året förändrades från neutralt till negativt. Det här är en bedömning på kort sikt och generaldirektören poängterar i sin kommentar att den nuvarande skogspolitiken med krav på miljöhänsyn vid avverkning har gällt sedan 1993 och att det tar mer än 30 år att se de fulla effekterna av dessa förändringar i skogsbruket.
– Skogsindustrierna delar uppfattningen att arbetet med naturvården måste bedrivas långsiktigt och att det tar tid att se effekter av miljöhänsyn i skogen. Rapporten ”Skogens biologiska mångfald – om arter, miljöarbete och statistik” visar på att det går åt rätt håll när det gäller att skapa förutsättningar för en rik biologisk mångfald, säger Linda Eriksson, skogspolitisk talesperson på Skogsindustrierna.
Miljömålets preciseringar behöver förändras
Utvärderingen av miljömålet Levande skogar bygger på preciseringar som Skogsindustrierna är kritiska till, då de inte är tillräckligt konkreta som utgångspunkt för arbetet. Ett exempel Linda Eriksson lyfter är preciseringen ”Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar.”
– Den här typen av precisering väcker mängder av frågor och ger få svar. Innebär det här att alla hotade arter ska återhämta sig? Vilka är hotade? Vi kommer alltid ha arter i den svenska skogen som helt naturligt är ovanliga. Jag skulle välkomna mer konkreta och mätbara delmål kopplade till de förutsättningar vi vill skapa i skogen för en rik biologisk mångfald. Det skulle kunna ge stöd och vägledning åt det praktiska naturvårdsarbetet, vilket nuvarande preciseringar inte gör, säger Linda Eriksson.
I väntan på en politisk översyn av preciseringarna till miljömålet Levande skogar har Skogsindustrierna satt egna mål för det fortsatta arbetet med biologisk mångfald. Till 2030 ska arealen gammal skog, arealen lövdominerad skog, volymen död ved och virkesförrådet av grova träd öka med ytterligare minst 10 procent vardera.
Oroande att skador på kulturlämningar ökar
Linda Eriksson avslutar med att ta upp att hon tycker det är oroväckande att skadorna på kulturlämningar fortsatt är höga med tanke på hur stort fokus som frågan har haft i skogsnäringen på senare tid.
– En positiv signal är dock att användandet av kulturstubbar ger resultat och där kommer sektorns gemensamma målbilder förhoppningsvis att ge bra vägledning framåt.
