Enkät: EU-politiker om resolutionen om biologisk mångfald

Frågor:

1. Vad tycker du om resolutionen ni antagit?

2. Hur tycker du att skog och skogsbruk beaktas i resolutionen?

3. Vad kan resolutionen få för betydelse för Sverige?

Jessica Polfjärd, Moderaterna: 

1. Det här är en text som jag och Moderaterna inte kunde rösta för. Vi drev en tydlig linje genom vår partigrupp, EPP, för att förbättra texten och fick igenom många viktiga ändringar. I slutändan vägde dessvärre den långa listan med dåliga förslag tyngre. Den slutgiltiga versionen av betänkandet tar inte tillräckligt med hänsyn till medlemsländernas olika förutsättningar och självbestämmande, och utgår från att människan endast är ett problem och inte en del av lösningen. Det skapar inte rätt förutsättningar för ett hållbart arbete med att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Därför röstade vi emot i slutomröstningen.
2. Moderaternas främsta prioritering var att stå upp för det hållbara skogsbruket och en ansvarsfull förvaltning av den svenska skogen. Tyvärr är det ett perspektiv som inte fick stöd av en majoritet av Europaparlamentet. Här vill man genom otydliga definitioner och orimliga krav inskränka på skogsägares rätt att förvalta sin skog på ett hållbart sätt. Det går inte i linje med den rapport som parlamentet antog förra året — och som Moderaterna var drivande i att få igenom — om EU:s kommande skogsstrategi. 
3. De nya förslagen om att på EU-nivå reglera hur svensk skog och mark ska definieras och skötas kan få långtgående konsekvenser. Bland annat vill man att 10 procent av Sveriges yta ska klassas strikt skyddad, vilket skulle kunna innebära att aktiviteter så som jakt och fiske inte tillåts. Här måste svenska politiker sätta ner foten — inte bara i Europaparlamentet utan även i ministerrådet. Moderaterna fortsätter arbetet med att stå upp för en politik som skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar omställning. 

Pär Holmgren, Miljöpartiet:

1. Som med alla förhandlingsprodukter är det resultatet av en kompromiss, men på det stora hela har strategin landat rätt och tar tydligt ställning för behovet av att prioritera upp arbetet med den biologiska mångfalden. Vi är på väg med full fart in i den sjätte massutrotningen av arter, och den första gången vi människor är anledningen till utrotningen. Därför är det otroligt viktigt att den biologiska mångfalden får stor tyngd både i EU och på andra politiska nivåer.
2. Det är bra att resolutionen tydligt tar ställning för att skydda mer skog och urskog, att vi måste bekämpa invasiva arter och att vi också måste återställa mer skog. Strategin är också tydlig med skogens roll i klimatpolitiken och pekar ut att en hållbar och cirkulär användning av biomassa som inte kompromissar med att vetenskapliga rekommendationer bör prioriteras. Det är en resolution som står på skogens sida. Det är viktigt att påpeka att de mål som diskuteras för skyddande av mark och hav inte är en nyhet för den här resolutionen. De är en del av de nya mål som föreslagits av FN:s konvention för biologisk mångfald som både Sverige och EU är anslutna till.
3. Resolutionen är inte bindande för medlemsstaterna. Betydelsen är därför framförallt indirekt, gentemot att EU-parlamentet nu sänt en tydlig signal till kommissionen inför kommande lagstiftningsarbete. Däremot är det otroligt viktigt att EU är tydliga gentemot resten av världen kring betydelsen av den biologiska mångfalden, inte minst inför FN-toppmötet om biologisk mångfald som genomförs nu i höst.

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna:

1. Bedrövligt. Jag och Kristdemokraterna röstade nej. Om den politiska linje som detta betänkande ger uttryck för skulle omvandlas i skarp lagstiftning vore det förödande för den svenska skogen, skogsbruket och för Sveriges klimatmål. En negativ syn på ett aktivt och hållbart skogsbruk genomsyrar hela texten.
2. Skog och skogsbruk betraktas mycket negativt i betänkandet. Hela andemeningen är att underminera medlemsländernas självbestämmande i skogspolitiken och negligera den klimatnytta som ett aktivt och hållbart skogsbruk bidrar med.
3. Eftersom betänkandet betraktas som parlamentets svar på EU-kommissionens strategi för biologisk mångfald 2030 så kan i värsta fall konsekvensen vara att kommissionen presenterar förslag som utgår från parlamentets syn på biologisk mångfald. Det vore förödande för svensk skogsnäring. Europaparlamentet legitimerar, med denna text, EU-kommissionens negativa syn på skogsbruket.

Malin Björk, Vänsterpartiet:

1. Det blev en bra resolution, trots att högern försvagade en del skrivningar. Bland det viktigaste är att vi fått stöd för vårt krav på en bindande, europeiska mål kring biologisk mångfald som ska se till att medlemsländerna vänder utvecklingen från massutrotning av djur- och växtarter till friska ekosystem. Vi fick också igenom kravet på en oberoende expertpanel för att säkra att EU:s målsättningar för den biologiska mångfalden inte undergrävs av andra politikområden, som till exempel jordbruksstödet.
2. Jag är glad att kravet på ett starkt skydd av alla ur- och naturskogar står kvar i resolutionen, och även moratoriet på all trädavverkning i dessa skogar – trots högerns försök att försvaga dessa delar i texten.
3. Om EU-kommissionen och medlemsländerna i Rådet tar till sig några av de viktigaste skrivningarna i resolutionen kan det i slutändan leda till att vi får bindande europeiska regler för att skydda den biologiska mångfalden. Det är, liksom klimatet, en ödesfråga där vi måste vända utvecklingen nu, med start igår helst. Jag hoppas också att det ska motivera det svenska skogsbruket och regeringen att göra mer för den biologiska mångfalden. Vi måste bort från de massiva, monokulturella industriskogarna som leder till kalhyggen och en utarmad biologisk mångfald.

Jessica Stegrud, Sverigedemokraterna:

1. Det är en resolution som gör stora och onödiga inbrytningar på just skogspolitikens område, som borde vara en nationell angelägenhet men där Sverige är på god väg att förlora sitt självbestämmande. Sedan stämmer det ju helt enkelt inte att det svenska skogsbruket skulle utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden.
2. Inte alls bra. I synnerhet vänder vi oss mot målen gällande 30 procents "skydd" och 10 procents "strikt skydd" av alla landområden, vilket inte alls är anpassat efter svenska förhållanden. Skogspolitik i Sverige respektive den europeiska kontinenten är två helt olika saker, av rent geografiska skäl.
3. Det är svårt att bedöma. Väldigt mycket beror på hur den sedan implementeras och osäkerheten i sig är väldigt problematisk för aktörer som fattar långsiktiga beslut. Men det är klart att svenska skogsägare har anledning att vara oroade när både EU, miljöorganisationer och ett regeringsparti vill underminera deras rätt att ta skogens värden tillvara.

Emma Wiesner, Centerpartiet:

1. Tyvärr blev slutresultatet kring resolutionen om biologisk mångfald riktigt dålig. Man ser skogen enbart som ett museum, och skogsbruk som något som i förlängningen är dåligt för klimatet. Resolutionen innehåller både symbolpolitik och stora inskränkningar på ländernas självbestämmande och skogsägarnas äganderätt. Det var väldigt synd, för biologisk mångfald är jätteviktigt och något som svenska skogsägare jobbar dagligen med. 
2. Generellt är synen på skogen dålig i resolutionen. Jag kan inte stå bakom kränkningar av äganderätten, avverkningsförbud, jaktförbud och nya hållbarhetsdefinitioner - samtliga utan någon som helst vetenskaplig grund, i det närmaste skogsfientligt. Det är en oroande utveckling. Och dåligt för klimatet. 
3. Som tur är detta inte bindande lagstiftning, utan enbart en åsiktsyttring från Europaparlamentets sida. Men det är oroande. Om EU-kommissionen lägger fram lagstiftning som går i den här resolutionens riktning så hade det varit illa för Sverige. I slutändan kan vi inte använda samma politik för den svenska skogen som de grekiska olivlundarna. De skiljer sig för mycket. Jag hoppas att de andra svenska partierna på allvar funderar över EU:s mandat och hur långt befogenheterna får sträcka sig - oavsett de goda intentionerna.

Jytte Guteland, Socialdemokraterna

1. Det är bra parlamentet tar ett helhetsgrepp kring biologisk mångfald. Vi har aldrig sett en så stor förlust av biologisk mångfald sedan dinosauriernas utdöende. Forskarna talar om den sjätte massutrotningen. Precis som med klimatet är frågan komplex och det finns ingen quick fix. Det krävs en bred palett av verktyg för att vi ska komma till rätta med problemet. Jag tror det viktigaste just nu är att visa EU-kommissionen vikten av att arbeta mer ambitiöst för att bevara biologisk mångfald.
2. Det finns problematiska punkter från svensk sida när det gäller skogen. Exempelvis skrivningar som kan tolkas som att mer skogsområden ska fungera som reservat och inte ska kunna brukas. Vi socialdemokrater har alltid värnat det nationella självbestämmandet över skogspolitiken och det gör vi fortfarande. Vi kommer att göra det i fortsatta förhandlingar om konkret lagstiftning. I vissa fall kommer ändå EU ha inflytande då det handlar om klimat och biologisk mångfald exempelvis, då får vi arbeta för att reglerna inte ska gå emot vårt svenska hållbara skogsbruk.
3. Det beror på hur EU-kommissionen agerar utifrån resolutionen och hur den konkreta de lagstiftningsförslagen från EU-kommissionen kommer att se ut. Jag tänker särskilt på markanvändningssektorn LULUCF och förnybartdirektivet REDII men också den i resolutionen föreslagna nya förordningen om biologisk mångfald. I de kommande förhandlingarna om dessa lagstiftningar kommer vi att vara aktiva för att försvara det svenska skogsbruket.