Skogsindustriernas experter har tagit en första titt på fem av förslagen i klimatpaketet som påverkar svensk skogsindustri.
System för handel med utsläppsrätter (EU ETS)
ETS föreslås stärkas för att uppnå utsläppsminskningar på 61 procent i stället för tidigare överenskomna 43 procent, jämfört med referensåret 2005. Fri tilldelning av utsläppsrätter till industrin föreslås avvecklas snabbare med 2,5 procent per år till 2026, jämför med nuvarande 1,6 procent per år. Anläggningar som använder mer än 95 procent biomassa föreslås uteslutas ur EU ETS. Därmed förlorar dessa möjligheten till fri tilldelning av utsläppsrätter.
Dessutom kommer sjöfarten gradvis att införlivas i ETS-systemet mellan åren 2023 och 2025. Utöver detta föreslås en separat ETS för uppvärmning av byggnader och transporter, där intäkterna kommer att fördelas om för att stödja den gröna omställningen och för att minska det som i andra delar av unionen benämns ”energy poverty”.
– De föreslagna ändringarna av dagens utsläppshandelssystem kommer att resultera i minskad tilldelning av utsläppsrätter för svensk skogsindustri. Samtidigt kommer vi påverkas av att sjöfarten ska in i systemet, eftersom en majoritet av vår export sker per båt. På totalen innebär detta ökade kostnader och minskad global konkurrenskraft. Förslaget att exkludera anläggningar som använder mer än 95 procent biomassa innebär att man straffar de som gått före och ställt om till förnybar energi. Det skapar också incitament för fortsatt, och till och med ökad, användning av fossil energi. Det skickar helt fel signaler från politiken, säger Johan Bruce, talesperson i energifrågor på Skogsindustrierna.
Förnybarhetsdirektivet (RED)
Kommissionen vill snabba på introduktionen av förnybara energikällor samtidigt som de föreslår en rad nya regler för bioenergi från skogen.
– Vi välkomnar den ökade ambitionen för förnybar energi, men samtidigt tolkar vi förslaget som ett tydligt försök att begränsa användningen av hållbar bioenergi från skogen. Hållbarhetskriterierna föreslås justeras, trots att nuvarande kriterier precis har införts i medlemsstaterna. Termer såsom “highly diverse forests”, som möjligen kan översättas till skog med rik biologisk mångfald, införs i kriterierna. Det innebär en risk för att RED kommer att styra skogsbruket. Detta är inte något vi vill se i EU:s energilagstiftning och vi tror att många medlemsstater delar denna åsikt. Jag noterar också en ambition att detaljreglera användningen av skoglig biomassa, vilket kan försvåra övergången till förnybar energi i Europa, säger Mårten Larsson, talesperson i bioenergifrågor vid Skogsindustrierna.
Markanvändning (LULUCF)
Kommissionens förslag innebär betydande förändringar av LULUCF-förordningen från 2026 och framåt, med ökat fokus på skogen som kolsänka. Till 2030 föreslår kommissionen att Europas mark och skogar ska binda in 15 procent mer koldioxid än idag. Från och med 2031 ska målet skärpas ytterligare och kompensera ännu mer för utsläpp från jordbruk och andra sektorer.
– Vi välkomnar att kommissionen lyfter fram skogens roll och användningen av träprodukter för att åstadkomma en grön omställning och mildra klimatförändringarna. Men kommissionens övergripande fokus på att använda skogar som kompensation för utsläpp från andra sektorer och att införa kortsiktiga mål för skogen som kolsänka är oroande. Skogsnäringen ska inte hållas tillbaka för att andra sektorer ska kunna fortsätta att släppa ut, utan ska stå i centrum för en cirkulär bioekonomi, säger Emma Berglund, Skogsindustriernas talesperson i europeiska skogsfrågor.
För att upprätthålla stabila och långsiktiga kolsänkor även efter 2050 krävs ett aktivt skogsbruk som skapar friska, växande och motståndskraftiga skogar. Och för ett fossilfritt samhälle behövs förnybara produkter och energi från skogen redan idag. Att fokusera på kortsiktiga klimatmål där skogssektorn får kompensera för andra sektorers utsläpp riskerar att undergräva en hållbar omställning.
– Ett kortsiktigt fokus på skogen som kolsänka riskerar att leda till minskad tillgång på europeiskt trä och minskat incitament att investera i aktivt skogsbruk. Det undergräver möjligheten att upprätthålla långsiktiga, stabila kolsänkor efter 2050 och bygga en bioekonomi där det fossila får stanna i marken. Dessutom måste vi ta hänsyn till de stora riskerna med att bygga stora koldioxidlager i europeiska skogar när det finns en ökande risk för naturliga störningar från skogsbränder, stormar och insekter.
Sverige har det högsta föreslagna målet med en ökning av sänkan med mer än 20 procent till 2030.
– Detta är en väldigt stor ökning på väldigt kort tid. Vi är oroade att detta betyder att avverkningar kommer minska och därmed möjligheten att använda svenska skogsprodukter för att ersätta fossila produkter i den gröna omställningen. Fokus borde istället ligga på att stimulera tillväxt och aktivt brukande av skogen, inte på att minska tillgången på skogsråvara.
Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM)
Klimattullar föreslås införas för vissa produkter som stål, aluminium, gödselmedel och el. Sågat trä, papper och massa föreslås inte ingå till en början. För berörda branscher föreslås CBAM gradvis ersätta fria utsläppsrätter inom EU ETS som en åtgärd för att begränsa risken för koldioxidläckage.
– Trots att inte skogsindustrin ingår i CBAM till en början finns en risk att införandet av klimattullar påverkar frihandeln negativt, eftersom andra delar av världen ser detta mer som ett utfall av protektionism snarare än klimatpolitik. Detta skulle i sådana fall även påverka skogsindustrin, eftersom vi är mycket exportintensiva. Vi kommer därför att noggrant följa de kommande förhandlingarna om CBAM, säger Johan Bruce, talesperson i energifrågor på Skogsindustrierna.
EUFuel Maritime
Förslaget definierar en gradvis minskning av utsläppen från sjöfarten och avser att dessa ska sänkas på individuell fartygsnivå. Minskningen kan uppnås på flera sätt, till exempel genom ökad energieffektivitet eller genom att ersätta fossila bränslen med förnybara alternativ. Ett problem här är att det i dagsläget saknas tekniska lösningar för storskalig användning av förnybar energi inom sjöfarten.
– Sjöfarten är ett viktigt transportsätt för skogsindustrin, eftersom de säljer över 80 procent av det de tillverkar till kunder utanför Sverige. Att ta itu med utsläpp från sjöfarten är viktigt, men det måste göras på ett sätt som håller nere kostnaderna och säkerställer rimliga transportpriser, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna.
