Miljökonsulten Magnus Nilsson framhåller i sin artikel på DN Debatt att Sverige bör sätta ett politiskt, ambitiöst mål för ökad kolinlagring i skogen. Han anser att detta är en breddning av klimatpolitiken som EU-kommissionen förespråkar och som Sverige bör ta efter. Från Skogsindustriernas sida anser vi tvärtom att detta är en avsmalning av klimatpolitiken som Sverige måste förhindra, för klimatets skull och för kommande generationer.
Förslagen i EU-kommissionens klimatpaket visar att de missar helheten. Vägen till lägre utsläpp går genom samhällets omställning från fossilt till cirkulärt och förnybart i såväl långlivade som kortlivade produkter. Denna omställning pågår. Vi ser till exempel ett rekordstort intresse från byggsektorn för att bygga mer i trä, livsmedelsbranschen fasar ut förpackningar i plast och ersätter dem med papper och vi har en ökad efterfrågan av förnybara drivmedel - för att nämna några exempel. Nu är det bråttom att ytterligare öka takten i denna omställning. Samhället, och vi som enskilda individer, behöver minska och ställa om vår konsumtion inom en mängd områden.
Ett ensidigt mål för kolinlagring skulle få stora negativa konsekvenser för Sverige, för svensk skogsnäring, klimatet och för välfärden.
Vi anser därför att ett mål för ökad kolinlagring är ineffektiv och kortsiktig klimatpolitik. I stället bör vi inrikta politiken mot en hållbart ökad tillväxt i skogen i kombination med mål för ökad substitution av fossila material.
Det kan låta som hårklyverier. Är inte ökad kolinlagring och ökad tillväxt samma sak? Nej, det är en väsensstor skillnad dem emellan. Det första syftar till en riskfylld strategi där skogen ska stå kvar och binda kol för att kompensera för samhällets fortsatta fossila utsläpp de närmaste decennierna, medan det andra syftar till att nyttja skogens fulla potential i klimatarbetet både på kort och lång sikt.
Genom ökad tillväxt får vi också en ökad kolinlagring. Det har Sverige visat de senaste 100 åren då virkesförrådet fördubblats samtidigt som vi hela tiden kunnat skörda allt mer skog som använts till hus, möbler, förpackningar, energi etcetera. Nu behöver vi takta upp ytterligare, få skogen att växa ännu bättre så att vi får material till fler klimatsmarta produkter som kan ersätta de fossila.
Allt detta måste självklart göras med fortsatt och utvecklad hänsyn till skogens alla värden. Skogsstyrelsen har i rapporten, Skogsskötsel med nya möjligheter, visat hur vi med ganska enkla åtgärder kan öka tillväxten i den svenska skogen - utan att äventyra den biologiska mångfalden.
Att EU nu, inom ramen för LULUCF, föreslå att Sverige ska ta ett ännu större ansvar för Europas kolinlagring visar på att man inte har förstått hur värdekedjan inom svensk skogsnäring fungerar och den klimatnytta den levererar. Ett ensidigt mål för kolinlagring skulle få stora negativa konsekvenser för Sverige, för svensk skogsnäring, klimatet och för välfärden. Från svenskt håll behöver vi nu med enade krafter arbeta för att EU och Sverige bygger en verkningsfull och långsiktigt hållbar klimatpolitik.
Extra-info:
DN Debatt. 12 augusti 2021
Debattartikel
Magnus Nilsson, miljökonsult, klimatpolitisk analytiker: Svensk klimatpolitik för skogen måste uppdateras
Repliker
Magnus Berg, näringspolitisk chef, Viveka Beckeman, vd, Skogsindustrierna: Ökad kolinlagring är ineffektiv och kortsiktig klimatpolitik
Leif Öster, skogsägare: Ge privata skogsägare ersättning för att låta skogarna växa längre och därmed lagra kol
Text
Magnus Berg, näringspolitisk chef, Skogsindustrierna
Viveka Beckeman, vd, Skogsindustrierna
