Hur blir det med finansieringen av isbrytning framåt? I regeringens budgetproposition ges inga besked. "Hur staten ska finansiera en ny isbrytarflotta och driften av den är fortfarande en obesvarad fråga, trots att riksdagen krävt besked från regeringen", säger Karolina Boholm, talesperson i transport- och infrastrukturfrågor på Skogsindustrierna.
En investering i en ny isbrytarflotta är akut då den nuvarande går på övertid. En fungerande sjöfart vintertid skulle gynna transportpolitiska mål med en ökad överflyttning av godstransporter till sjöfarten.
– Utan isbrytare finns det ingen sjöfart i norra Sverige vintertid, så det är en grundförutsättning för att transportsystemet ska fungera. I den nationella planen för infrastruktur finns en post där snöröjning av vägar och järnvägar ingår. Om man ska behandla trafikslagen lika måste man ju ha vinterväghållning på alla trafikslag, också sjöfarten, säger Karolina Boholm.
Det finns dock andra bra satsningar på sjöfarten i höstbudgeten. Bland dem att Sjöfartsverket får ett tillskott om 300 miljoner kronor för åren 2023 och 2024.
–Sjöfartsverket måste använda det här tillskottet till att inte genomföra de aviserade höjningarna av sjöfartsavgifterna. De riskerar att skada såväl Sveriges konkurrenskraft som svenska hamnar och sjöfart. Att från tid till annan tillskjuta medel till Sjöfartsverket skapar dock ingen långsiktighet och ändrar heller inte på det faktum att verkets finansieringsmodell har uppenbara brister, något regeringen behöver se över, säger Karolina Boholm.
Ett annat bra förslag är breddad ekobonus för sjöfarten. Det kan möjliggöra nya transportlösningar och kommer att utveckla möjligheter för överflyttning av godstransporter från land till sjöss.
Vill du dyka djupare? Läs artiklar i Sjöfartstidningen:
