Regeringen kommer lägga nästan 900 miljarder kronor på infrastruktur kommande 12 år. Exakt hur pengarna fördelas tillkännages den 30 november. "Högt upp på skogsindustrins önskelista står en ny isbrytarflotta och ett större vägnät för tunga lastbilar. Men viktigast av allt är bättre underhåll av investeringar som redan gjorts", berättar Skogsindustriernas Karolina Boholm.
En nationell plan för infrastruktur presenteras bara en gång varje mandatperiod och den gäller tolv år framåt. Den 30 november är det dags igen. Viktigast för skogsindustrin är att regeringens godstransportstrategi genomförs i sin helhet. Strategin var en enorm framgång för Skogsindustrierna när den kom och har på ett tydligt sätt lyft viktiga frågor för godstrafiken. Förslaget till nationell plan som presenteras nästa vecka är den första sedan strategin antogs 2018.
Vissa satsningar måste verkställas snabbt
– Det är viktigt att godstransporterna inte prioriteras bort, som så många gånger förut, menar Skogsindustriernas expert på transport- och infrastrukturfrågor Karolina Boholm. Hon är på det klara med vad som bör prioriteras:
– Vi behöver en ny isbrytarflotta, helst igår. Det är den enskilt viktigaste investeringen som bör finnas med i planen. Även digitaliserat navigationsstöd från land bör påskyndas. Sjöfarten är det viktigaste trafikslaget för skogsindustrin, vid både import och export. Skogsprodukter hamnar dock inte av sig själva på ett fartyg, utan måste flyttas dit med lastbil och tåg, så även underhållsskulden av vägar och järnvägar måste betas av.
Boholm menar att den redan avsatta potten för godstransporter på järnväg, den så kallade näringslivspotten, bör finnas kvar. Hon vill också se fler lastbilar med större lastkapacitet på vägarna. Ju mer gods per lastbil, desto färre transporter behövs. Det kräver i sin tur ett väl underhållet vägnät med bra bärighet, ett så kallat BK4-vägnät. Här pågår arbetet redan, men det måste skyndas på och helst bli färdigt till 2025.
Klimatmålen för transportsektorn är tuffa och till 2030 ska utsläppen ha minskat med 70 procent. Det är i nationella planen, med åtgärder fram till 2033, som förutsättningarna ges. En kraftig satsning på elektrifiering är ett måste. Det gäller både väg och den järnväg som ännu inte elektrifierats.
Underhåll bör gå före nyinvesteringar
Skogsindustrierna har stora förväntningar på regeringens nya nationella plan, men också en del farhågor. Det som oroar mest är finansieringen av höghastighetståg, eller nya stambanor som det ibland kallas.
– Vi anser att nya stambanor inte ska tas med i planen utan finansieras separat. Höghastighetståg riskerar annars att bli en gökunge som trycker bort andra, ännu viktigare projekt. Det är effektivare att vårda den infrastruktur vi redan har än att bygga nytt. Skogsindustrierna påpekade redan i våras att regeringen måste satsa mer på underhåll av både järnväg och väg, säger. Karolina Boholm. Hon avslutar:
– Sverige har byggt upp en underhållsskuld som borde få varningslamporna att blinka hos alla. Tyvärr skjuter regeringen behovet av underhåll på kommande generationer. Infrastrukturpropositionen från i våras saknade en tillräcklig satsning på underhåll och nu ökar underhållsskulden. Jag hoppas att regeringen tänker om kring underhållet och återkommer till riksdagen med en långsiktigt finansierad plan som visar hur vi kan få bort underhållsskulden.
