En aktivt brukad skog binder mer kol än en obrukad skog. Det visar en färsk analys av data från länderna i det norra barrskogsbältet. Samtidigt har Konjunkturinstitutet, KI, i sin årliga miljörapport förespråkat ett ekonomiskt styrsystem som syftar till att minska uttaget av skogsråvara för att öka inlagringen av kol i skogen med hjälp av subventioner.
I forskningsrapporten Sustainable boreal forest management – challenges and opportunities for climate change mitigation, jämförs utvecklingen av kolförrådet åren 1990 – 2017 i det boreala skogsbältet, som sträcker sig genom Sverige, Finland, Ryssland, USA (Alaska), Kanada och Norge. Analysen bygger på inrapporteringen till FN:s klimatorgan, UNFCCC, och har genomförts av 25 forskare från de berörda länderna, ledda av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Umeå.
Forskarna visar att skogarna i Sverige och Finland, med ett relativt intensivt skogsbruk motsvarande en årlig skörd av 1,5 procent av skogarnas totala kolförråd, har bundit stora mängder kol under perioden. Kolförrådet i träden ökade med 35 procent. Den jämförelsevis låga intensiteten i det kanadensiska och ryska skogsbruket, 0,3 respektive 0,1 procent årlig skörd, gav endast några få procents ökning av kolförrådet.
– I debatten framstår det som om kolsänkor i obrukad skog ska rädda klimatet. Fokus borde i stället vara på att minska de fossila utsläppen, som är betydligt större än vad skogen någonsin kan kompensera som kolsänka. Ett aktivt skogsbruk är bra för klimatet och samhällsekonomin, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna.
KI-förslag om subventionerade kolsänkor
Konjunkturinstitut föreslår ekonomiska styrmedel för att öka kolförrådet i skogen i syfte att nå de mål om ökad kolinbindning som EU-kommissionen föreslår i en skärpt LULUCF-lagstiftning. I KI:s årliga miljörapport för 2021 förespråkas subventioner till skogsägare som låter avverkningsmogen skog stå, finansierade av en skatt på den skog som avverkas. Tanken är att om koldioxidutsläpp prissätts på samma sätt oavsett om det är biogena eller fossila, så leder det till lägre samhällsekonomiska kostnader för utsläppsminskningarna.
Att KI i sin rapport inte gör någon åtskillnad på fossila och biogena utsläpp har kritiserats, bland annat av Naturvårdsverket, som också är kritiskt till att KI ger intrycket av att efterfrågan på biobränslen leder till ökade avverkningar i Sverige. Det stämmer inte då bränslen från skogen i huvudsak är restprodukter, så som grenar, toppar och virke som på grund av röta och skador inte går att använda till annat.
– Det går heller inte att jämställa utsläpp från biobränslen med fossila utsläpp, som KI gör. Detta synsätt leder helt fel och går emot den hittills förda svenska klimatpolitiken som är inriktad på att fasa ut det fossila och då behövs det förnybara mer än någonsin. Aktivt brukad skog är vår främsta källa till förnybar råvara och mest effektiva redskap i klimatarbetet. Vi har under lång tid haft en hög och stabil kolsänka i skogen samtidigt som vi kunnat öka användningen av skogsråvara för allt fler ändamål. Att subventionera och beskatta för att minska användningen av fossilfri skogsråvara är fel väg att gå. Det är de fossila utsläppen som orsakat klimatkrisen, säger Magnus Berg.
