Regeringen satsar 881 miljarder kronor på transportinfrastrukturen under de kommande tolv åren. Av dessa går 104 miljarder till att bygga höghastighetsbanor, medan underhåll av befintlig väg och järnväg prioriteras ner. Det är inte rätt fokus, menar tre representanter för skogsindustrin.
Podden Forum för Bioekonomi - Skogsindustrierna
– Förslaget till ny nationell plan är en besvikelse. Regeringen verkar ha prioriterat utifrån politiska hänsyn snarare än samhällsnytta. Trafikverket har gjort ett bra jobb men fått för snäva direktiv från regeringen, säger Karolina Boholm, talesperson i transport- och infrastrukturfrågor på Skogsindustrierna.
Våren 2021 presenterade regeringen en infrastrukturproposition med satsningar på 881 miljarder kronor. Kort därefter fick Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag på en ny nationell plan för transportinfrastruktur för de kommande tolv åren. Trafikverket måste förhålla sig till de ekonomiska ramar och det uppdrag som det har fått av regeringen.
Trafikverkets förslag har nu redovisats och skickats ut på remiss. Den nya nationella planen väntas fastställas av regeringen under våren 2022.
Skogsindustrin vill se fler satsningar på underhåll
Den nya planen får mest ris men också en del ros från skogsindustrin.
– 881 miljarder är förstås mycket pengar men det räcker ändå inte till allt som behöver göras. Fördelningen mellan underhåll och investeringar är heller inte optimal. Men det finns också en del positivt i planen. Satsningar på längre och tyngre tåg är ett exempel. Ett annat är näringslivspotten, det vill säga att pengar avsätts till att främja näringslivets järnvägstransporter, säger Lars Nolander, logistikchef på SCA Skog.
Bland de många områden som nationella planen täcker nämns ett oftare än andra – underhåll av väg och järnväg.
– Det borde ha avsatts mer pengar till underhåll. Godstransporterna är helt beroende av väl fungerande infrastruktur och Trafikverket menar dessutom att det är mest lönsamt samhällsekonomiskt. Vi skjuter problemet på kommande generationer och det är mycket bekymmersamt, säger Karolina Boholm.
Finns det något mer som du saknar i planen?
– Det finns en hel del. En ny isbrytarflotta måste vi ha. I grunden handlar det om att behandla alla trafikslagen lika. Precis som vi röjer snö för att bilar ska ta sig fram, så behövs isbrytare för att hålla sjövägen öppen. Överlag borde vi lägga mer fokus på att optimera befintliga system, istället för att göra nya investeringar med tveksam samhällsekonomisk nytta. Och mer fokus på godset! Regeringen har tagit fram en mycket bra godstransportstrategi som borde ha genomförts, säger Karolina Boholm.
Nationella planen ska bidra till att nå klimatmålen
Transportsektorn har ambitiösa klimatmål. Mellan 2010 och 2030 ska utsläppen från transportsektorn ha minskat med 70 procent. Maria Jansson, logistikchef på Setra, ser klimatmålen som väldigt viktiga men också svåra att nå under rådande omständigheter.
– Om vi ska nå klimatmålen behövs stora satsningar på elektrifiering och fossilfria drivmedel. Samtidigt är det viktigt att tänka på industrins konkurrenskraft internationellt. Sverige ligger i periferin och har långa transportavstånd i förhållande till vissa andra konkurrerande länder. Hållbara transporter och konkurrenskraft går hand i hand, säger Maria Jansson.
Lars Nolander på SCA håller med om att elektrifieringen måste ske på bred front om vi ska ha en chans att nå klimatmålen.
– Tvärbanorna på järnvägen i norr måste elektrifieras. Ska vi påbörja omställningen till fossilfria transporter måste dieselsträckor på järnväg elektrifieras. Vi måste också ha större fokus på säkrad bärighet på våra vägar. Bilar kommer alltid köra stora volymer, men på annat bränsle, säger Lars Nolander.
