Kriget i Ukraina har lett till kraftigt ökade energipriser i världen. Läget är så allvarligt att EU-kommissionen, i meddelandet REPowerEU, föreslår åtgärder för att lindra de negativa effekterna – men de verkar glömma bioenergin från skogen.
Ökade energi- och transportkostnader ökar produktionskostnaderna i alla delar av skogsnäringen och sätter press på hela värdekedjan, från skog till slutkonsument. Dieselpriset vid pump har gått över 28 kronor litern, drivet av kriget men också av kostnaderna för den svenska reduktionsplikten. Nu föreslår regeringen sänkt skatt på diesel och bensin med drygt 1,30 kronor litern.
Sveriges största industriella elanvändare
Vid sidan av drivmedlet har även elpriset slagit prisrekord; 7,74 kronor/kWh i södra Sverige. De ökade gaspriserna på kontinenten leder till högre elpriser som importeras till Sverige genom elhandeln. Bortsett från enskilda höglasttimmar med extremt höga elpriser så har det genomsnittliga elpriset ökat markant den sista tiden från redan höga nivåer.
– I vår bransch slår elpriset främst mot den elintensiva mekaniska massaproduktionen, som finns i mellersta Sverige där elpriserna är höga. De pappersbruk som använder en kemisk produktionsprocess kan producera en stor del av sitt elbehov internt med restvärme från produktionen och lider inte på samma sätt av de rekordhöga elpriserna, säger Johan Bruce, talesperson i energifrågor på Skogsindustrierna.
Med 20 TWh i genomsnitt per år är skogsindustrin Sveriges största industriella elanvändare. Samtidigt är man också en stor elproducent. För skogsindustrin som helhet är självförsörjningen av el knappt 30 procent. Räknas även den vatten- och vindkraft som ägs av skogsföretag, är den egna elproduktionen närmare 40 procent av elanvändningen. Men en betydande del av elbehovet köps alltså på elmarknaden och påverkas, trots prissäkringar, av de höga elpriserna.
Även före den ryska invasionen av Ukraina var elpriserna höga i Europa, och den Europeiska centralbanken uppskattade att elprischockerna skulle sänka BNP-tillväxten med 0,5 procentenheter under 2022. Nu ser utsikterna ännu sämre ut. Fattigdomen riskerar att öka och konkurrenskraften försämras. Läget är så allvarligt att kommissionen till och med talar om tillfälliga prisbegränsningar på gas för att minska spridningseffekterna gentemot elpriset.
Bioenergi viktig i svensk värmeförsörjning
Skogsindustrin är också landets största användare av bioenergi och samtidigt den största leverantören av bioenergi. Betydande mängder bioenergi levereras till övriga samhället. På många orter i Sverige tas överskottsvärme från bruken tillvara i kommunernas fjärrvärmenät. Dessutom levereras stora mängder bark, flis, spån, pellets och andra restprodukter från skogsbruk, sågverk och massabruk till energibolag, industrier och hushåll för produktion av värme, el och biodrivmedel.
– Bioenergin är central i Sveriges energiförsörjning. Den bidrar med mer än 30 procent av all energi som används, varav cirka 80 procent kommer direkt eller indirekt från skogsbiomassa. På samma sätt som bioenergin minskat Sveriges behov av olja och gas för el- och värmeproduktion skulle andra länder inom EU kunna göra motsvarande resa. Och även biodrivmedel skulle kunna minska behovet av fossila drivmedel, säger Mårten Larsson, talesperson i bioenergifrågor på Skogsindustrierna.
Tillfälliga prisbegränsningar
EU kan minska beroendet av rysk gas med två tredjedelar redan i år, och göra sig helt oberoende av rysk gas före år 2030, skriver EU-kommissionen i meddelandet REPowerEU. Där föreslår kommissionen åtgärder för en säkrare, mer hållbar energi till ett mer överkomligt pris. Nyckeln är diversifierad försörjning, energibesparingar och ökad produktion av förnybar grön energi. Men kommissionen nämner inte skoglig bioenergi i meddelandet.
– Kriget och energikrisen sätter fokus på den gröna omställningen till en fossilfri bioekonomi, vilket är en kärnfråga för Skogsindustrierna. Skogsprodukter kan i ökande utsträckning ersätta oljebaserade. Tyvärr har EU, inte minst vid översynen av förnybartdirektivet och LULUCF-förordningen, snarast agerat för att minska användningen av skoglig råvara. I stället betonas skogens roll som kolsänka. Vi skulle välkomna en omsvängning från kommissionens sida. Det måste nu vara klart och tydligt för alla att ett hållbart skogsbruk har en betydelsefull roll i klimatomställningen, och för att säkra energiförsörjningen i en orolig omvärld, säger Johan Bruce.
