Idag meddelade miljöminister Annika Strandhäll att artskyddsförordningen ska ändras inom de närmaste månaderna. Syftet med ändringen är att skogsägare ska få klarhet i hur och när skogen kan brukas. Det kan innebära att Skogsstyrelsens planer på en striktare ”ny ordning” för artskyddet inte kommer att genomföras.
– Beskedet från regeringen är både välkommet och nödvändigt. Skogsstyrelsens aviserade ”nya ordning” innebär att varje enskild fågel ska skyddas från negativ påverkan. Det är helt orimligt, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna.
Det handlar om anpassning av EU-lagstiftning
I dagsläget har Sverige väsentligt högre krav än vad som behövs för att uppfylla EU-kraven för artskydd, vilket har väckt en debatt om svensk överimplementering av EU-lagstiftning. Regeringen aviserar nu att artskyddsbestämmelserna i fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet (också kallat livsmiljödirektivet) kommer att införlivas var för sig i artskyddsförordningen så som de uttrycks i respektive EU-direktiv. Därmed skyddas fåglarna på artnivå och inte på individnivå.
– Det är glädjande att regeringen vill ändra artskyddsförordningen till att ordagrant följa ordalydelsen i EU:s fågeldirektiv. Regeringen måste även klargöra att de nationella fridlysningsbestämmelserna inte gäller pågående markanvändning, samt ge markägare ersättning när förbud inte kan undvikas, säger Linda Eriksson, skogsdirektör på Skogsindustrierna.
Skogsindustrins arbete med biologisk mångfald
Magnus Berg betonar vikten av biologisk mångfald för skogsindustrin.
– Biologisk mångfald är oerhört viktigt och skogsindustrins mål är att skogsbruket ska bedrivas så att alla skogslevande arter kan fortleva. Sedan omläggningen av skogspolitiken, för snart 30 år sedan, har förutsättningarna för att bevara en rik biologisk mångfald mätbart förbättrats. Exempelvis har avsatta områden, mängden död ved och gamla träd som är viktiga för många arter ökat, säger Magnus Berg.
