Energiministern: ”EU måste bli bättre på att använda bioenergi”

Bioenergi från skogen är viktig för skogsindustrin, som årligen använder över 50 TWh i de egna processerna, och för uppvärmning av bostäder via fjärrvärme. Biodrivmedel från skogsråvara kan ersätta fossila drivmedel. Samtidigt pågår flera lagstiftningsarbeten i EU som syftar till att reglera användningen av energi från skogsråvara. Främst revisionen av förnybartdirektivet och LULUCF-förordningen innebär ett tak för uttaget av skogsråvara.

Vad är regeringens inställning till EU-regler som begränsar användningen av skoglig bioenergi?

– Grunden för regeringens ståndpunkter är att beslut om den svenska skogen är en nationell fråga. Det är tydligt, inte minst utifrån hur kriget i Ukraina påverkar energiförsörjningen, att EU måste bli bättre på att använda bioenergi och biogas. Det är viktigt att EU främjar bioenergin i stället för att skärpa kraven för vad som i grunden är nationella frågor.

I kommande energiskattedirektiv föreslås beskattning av bioenergi. Hur ser regeringen på det?

– Vi tycker att energiskattedirektivet ska utformas så att det kostnadseffektivt styr mot förnybara bränslen. Det är en otroligt viktig fråga för oss, och regeringen har aviserat att Sverige ska söka ett tioårigt undantag vad gäller skatten på biobränslen. Men omställningen kan inte bygga på undantag när vi har ett hållbart skogsbruk som kan leverera fossilfritt bränsle.

Har kriget i Ukraina ändrat synen på biobränslen i Bryssel?

– Det har skett en viss uppmjukning, även om det är svårt att sätta fingret på någon konkret fråga. Det är tydligt att EU behöver alternativ till import av olja och gas från Ryssland och Mellanöstern, och då är biobränslen ett bra alternativ.

Hur arbetar regeringen för att få gehör för Sveriges intressen i Bryssel?

– Inte minst jag själv är mycket involverad i att bygga många bilaterala kontakter och allianser, till exempel i partigrupperna och medlemsländerna. I rådsarbetsgruppen har vi haft viss framgång i fråga om kraven på skogsbruket i de kommande lagstiftningarna. Från kommissionen ser vi inte motsvarande framgångar. I fråga om den så kallade kaskadanvändningen [styrning för att tillvara ta råvarans värde, till exempel att inte använda sågtimmer till massaproduktion] ser vi förbättringar, men det finns fortfarande förbättringspotential.

Kommissionens syn på skogsbruk och skogens roll i klimatomställningen skiljer sig en del från den svenska. Lyssnar kommissionen på Sverige?

– Det handlar om att skapa förståelse för det svenska skogsbruket. Vi har exempelvis fått ganska gott gehör från de kommissionärer som sett vår industri och lärt sig mer om de specifika nordiska förutsättningarna. Det är förfärande att EU-politiker inte i större utsträckning ser att skogsbruket skiljer sig åt mellan olika länder. En holländsk skog, där i princip varje träd har ett namn, skiljer sig från skogen i Norrbotten där jag växte upp. Jag får använda hela min pedagogiska kompetens för att förklara svenskt skogsbruk i Bryssel.

Hur ser dina europeiska energiministerkollegor på Sverige?

– En av mina aha-upplevelser som nytillträdd energiminister var hur mycket Sverige ses som ett föregångsland. Vi är nettoexportörer av i princip helt fossilfri el och har dessutom goda möjligheter att bygga ut mer förnybar elproduktion. Till det kommer en hållbar skogsindustri som kan utveckla biodrivmedel. Sverige ligger långt framme i klimatomställningen. När Magdalena Andersson ringde och undrade om jag ville bli energiminister såg jag framför mig många möten för att få industrin att ställa om. Men jag insåg snabbt att den svenska industrin redan är drivande i omställningen.

Skogsindustrin är inte bara en stor elproducent, utan också Sveriges största industriella elanvändare. En stor del av industrin ligger i elområdena SE3 och SE4 som har sett kraftigt ökade elpriser. Tänker regeringen ge något stöd till elintensiv industri som kompensation för de höga elpriserna?

– Inget stöd är aktuellt i nuläget. Sverige har låga elpriser med internationella mått. Momsen på el är ingen kostnad då den är avdragsgill. Industrin har redan i utgångsläget ett bra stöd.

Flaskhalsarna i elnätet är ett problem, inte minst bidrar de till de höga elpriserna i södra Sverige. Vad gör regeringen för att skynda på nätutbyggnaden?

– På kort sikt, till nästa säsong och kanske något år till behöver omfattande investeringar göras. Jag är trygg med att Svenska kraftnät jobbar på att öka nätkapaciteten. Vi följer utbyggnaden noga. Svenska kraftnät har fått i uppdrag att rapporter sina åtgärder kvartalsvis. På lång sikt behövs kortare ledtider. Vi gör mycket för att snabba upp tillståndsprocesserna. Energimarknadsinspektionen har fått mer pengar för att utveckla processerna. Parallellt har Svenska kraftnät över 100 miljarder kronor de kommande 10 åren för att utveckla transmissionsnätet.

Hur ska framtidens elförsörjning lösas?

– Kärnkraften ska vara kvar så länge det går. Vi kommer inte att ställa oss i vägen för ny kärnkraft. Men det är också viktigt att bygga ut andra kraftslag, då kärnkraften tar orimligt lång tid att bygga ut och är väldigt dyr. Havs- och landbaserad vindkraft är det som kan ge tillräcklig med el, på kort tid och till konkurrenskraftiga priser.

Tonen i vindkraftsdebatten har skärpts på senare tid och vindkraftsmotståndet har blivit tydligare. Vad behövs för att vindkraftsutbyggnaden ska kunna hålla den takt som krävs?

– Vi behöver öka acceptansen för vindkraft för att bygga ut snabbare. Industrin efterfrågar mer vindkraft. Politiken måste göra insatser på i huvudsak tre vägar:

1. Förklara för människor vad fördelarna med vindkraften är. I elområde SE1 där man mycket vindkraft byggts har utflyttningsorter blivit inflyttningsorter med framtidstro, tack vare att elen möjliggör industriinvesteringar. Vill man komma åt låga elpriser får man säga ja till vindkraft.
2. Bygga ekonomiska incitament för kommunerna. Vindkraften behöver en uppsida. I Finland sker det genom en skatteväxling, i Storbritannien finns lösningar där en del av vinsten sätts i en ”community fund” som kan ge lokalt sänkta elpriser. Vi behöver också ett incitamentsprogram.
3. Förändring av det kommunala vetot. Det är i grunden bra att de som bor i en kommun får bestämma. Men vetot behöver bli mer transparent och förutsägbart. Det är viktigt att veta när kommunens beslut kommer och hur kommunerna motiverar användningen av vetot.

En större andel väderberoende vindkraft påverkar stabiliteten i elsystemet, hur ska det problemet hanteras?

– Kombinationen vindkraft och vätgas har potential att ge förnybar baskraft. Utbyggnaden av havsbaserad vindkraft har stor potential att förbättra elförsörjningen i södra Sverige. Idag finns det ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft i södra Sverige motsvarande 350 TWh, att jämföra med dagens elanvändning på 140 TWh. Vätgasen är en viktig komponent för framtidens baskraft. Jag ser ljust på framtiden och de konkurrensfördelar som den förnybara elen innebär för svensk industri, säger Khashayar Farmanbar.