EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till nytt industriutsläppsdirektiv (IED). Syftet med IED är att förhindra och kontrollera föroreningar, samt harmonisera kraven på industrianläggningar i Europa. Med revideringen hoppas kommissionen skynda på den gröna omställningen. Skogsindustrierna ser en risk i att förslaget får motsatt effekt.
– Skogsindustrin ligger långt fram i sitt miljöarbete och vi är generellt positiva till europeisk reglering av utsläpp. Industriutsläppsdirektivet är ett väl fungerande regelverk. Revideringen av direktivet försämrar möjligheten att optimera miljönytta efter vad som är viktigast på den aktuella platsen och möjligt med tillgänglig teknik, säger Helena Sjögren, ansvarig för miljöfrågor på Skogsindustrierna.
Industriutsläppsdirektivet omfattar drygt 50 000 stora industrianläggningar i Europa och innebär att dessa behöver leva upp till vissa utsläppsvillkor. Dessa villkor sätts utifrån vad som uppnås genom att använda bästa tillgängliga teknik. I den så kallade Sevillaprocessen uppdateras återkommande de branschspecifika kraven baserat på teknikutveckling och ny kunskap.
Flexibiliteten i det gamla direktivet försvinner
Enligt EU-kommissionens förslag ska utgångspunkten vara att alla utsläpp ska minimeras. Flera miljöpåverkande utsläpp är dock sammankopplade och svåra att minimera samtidigt. Till exempel, när fossila koldioxidutsläpp ska minskas vid en anläggning genom att byta fossil olja till bioenergi kommer uppkomsten av kväveoxider att öka eftersom det förnybara bränslet innehåller mer kväve.
– Vad som är bäst för miljön behöver avgöras i varje enskilt fall, inte minst utifrån vad som är tekniskt möjligt. En försämrad flexibilitet skulle vara sämre för miljön och i flera fall omöjligt att genomföra tekniskt, säger Helena Sjögren.
Bindande krav för resurseffektivitet
EU-kommissionens förslag innehåller bindande krav på resurseffektivitet. Helena Sjögren ifrågasätter om sådana krav får önskad effekt.
– Det är mycket svårt att göra en rättvis jämförelse mellan två olika anläggningar eller olika produkter. Att hushålla med resurser är en självklar och viktig konkurrensfråga för alla produktionsanläggningar. Bindande krav på resurseffektivitet riskerar att vara kontraproduktivt om de gynnar produkter av lägre kvalitet, säger Helena Sjögren.
Obligatoriska transformationsplaner
Förslaget på revidering innehåller även införandet av obligatoriska transformationsplaner för större anläggningar. Syftet med dessa planer är att främja en cirkulär och klimatneutral ekonomi. Skogsindustrierna ser istället en risk att redan krävande tillståndsprocesser kompliceras ytterligare.
– I princip alla större industriinvesteringar innebär en totalt minskad miljöpåverkan. Vi behöver se till att steget mot förbättring blir enklare att ta genom mindre tunga miljötillståndsprocesser. Europakommissionens förslag riskerar att ge motsatt effekt och i stället bromsa den nödvändiga omställningen, säger Helena Sjögren.
– Direktivet måste behålla sitt huvudsakliga syfte - att minska utsläpp till luft och vatten. Möjligheten att balansera olika miljöeffekter mot varandra måste förtydligas. Sevillaprocessen är en bra metod för att utveckla gränsvärden som är ambitiösa och tekniskt möjliga. EU-kommissionen borde ha tillit till den även i framtiden, avslutar Helena Sjögren.
