Mitt i en energikris har EU-parlamentet röstat för att bioenergi från skoglig biomassa ska begränsas. Det sker genom att utrymmet att ge ekonomiskt stöd till sådan bioenergi begränsas och genom att det sätts ett tak för hur mycket primära skogsbränslen som får räknas till EU-målen om mer förnybar energi.
Skogsindustrierna ser med oro på vilken effekt EU-parlamentets ställningstagande kan få för alla klimatinsatser och energisystem i Sverige och EU, som ofta inkluderar en ökad användning av biomassa. Förslaget slår framför allt mot olika samhällssektorers planer att bli fossilfria, och inte mot bioenergianvändningen i skogsindustrins processer.
– EU-parlamentet äventyrar den största förnybara energikällan i EU – mitt i energikrisen. I Sverige är det ett problem för hela samhället. Vi använder primär biomassa från skogen, som inte kan användas till virke, förpackningar och andra produkter, för att värma våra hem, skolor och äldreboenden, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.
Stora investeringar kan försvinna
Europaparlamentets position innebär att användningen av primär skoglig biomassa för energi, till exempel toppar och grenar eller skadat trä, endast upp till en viss nivå kommer att räknas som hållbar i Förnybartdirektivet. Denna nivå baseras på historiska användningsnivåer och som också ska sänkas något utifrån kommissionens egna bedömningar.
– Många företag inom EU planerar stora klimatinvesteringar baserade på restprodukter från skogen, till exempel avancerade biobränslen, fossilfri industri eller koldioxidlagring från biomassa (BECCS). Nu måste de kanske ompröva sina klimatmål och strategier. Lika viktig är frågan om vad man ska göra med redan gjorda investeringar. Bioenergi står för cirka 60 procent av EU:s förnybara energimix. Vad det kommer att ersättas med är oklart, säger Mårten Larsson, ansvarig för bioenergifrågor på Skogsindustrierna.
Bioenergi från trakthyggesbruk
Förslaget från EU-parlamentets miljöutskott om att förhindra bioenergiuttag från trakthyggen röstades igenom i parlamentet. EU-parlamentet anser att trakthyggesbruk kan vara tillåtet tillåtet om det leder till ”gynnsamma och lämpliga förutsättningar i ekosystemen”.
– Kunskap och erfarenhet från svenskt skogsbruk visar att trakthyggesbruk behövs för att skapa just dessa förutsättningar i boreala skogar. Det handlar om att skapa goda förutsättningar för föryngring och tillväxt men också åtgärder för den biologiska mångfalden, säger Mårten Larsson.
Vad händer nu?
– I de fortsatta samtalen måste medlemsländerna driva på hårt för rätten att använda primär skoglig biomassa som en del av fossilfria och kostnadseffektiva energisystem, säger Mårten Larsson.
– Hållbar primär biomassa är en central del av det svenska energisystemet och klimatarbetet. Att sluta använda biomassan kommer inte att hjälpa klimatet eller den biologiska mångfalden, och det skulle dessutom kunna minska möjligheterna att sköta skog på ett hållbart sätt, avslutar Mårten Larsson.
