Just nu pågår ett intensivt arbete i EU för att reglera elmarknaden och stävja de extremt höga elpriser som slår hårt mot både hushåll och industrier. Kommissionen har lagt fram ett antal förslag på tillfälliga åtgärder som påverkar elkostnaderna.
Kommissionen har lagt fram initiativ för minskad elanvändning, med fokus på de timmar på dygnet när konsumtionen är som störst. I Sverige har regeringen redan gett Svenska kraftnät i uppdrag att titta på detta.
– Det är viktigt att ett regelverk, som vi kommer få leva med i flera år, inte sätter ett absolut tak för elanvändningen. Det skulle hämma tillväxt, grön omställning och elektrifieringen av samhället, säger Johan Bruce, talesperson i el- och energifrågor på Skogsindustrierna.
Pristak på elproduktion
För att finansiera stödåtgärder har kommissionen föreslagit ett pristak på så kallad inframarginell produktion, det vill säga elproduktion som normalt inte sätter priset på el, vilket i princip är all elproduktion förutom gas, kol och reglerbar vattenkraft. Kommissionen föreslår ett pristak på 180 EUR/MWh där mellanskillnaden mellan marknadspriset och pristaket är tänkt att användas för att kompensera elanvändarna. Själva elpriset kommer inte att påverkas, men delar av elproducenternas vinster kommer att betalas tillbaka till konsumenterna.
– Fördelen med denna modell är att den är enkel att införa utan stora ingrepp i elmarknaden. Jämfört med en skatt blir pengarna direkt öronmärkta för elanvändarna. Att begränsa elproducenternas intäkter på detta sätt riskerar dock att minska incitamenten att investera i ny elproduktion. Det är allvarligt i ett läge där vi behöver mer än fördubbla elproduktionen till år 2045, säger Johan Bruce.
Kommissionen kommer även att se över elmarknadens funktion på längre sikt så att konsumenterna ska kunna dra nytta av de låga kostnaderna för förnybar elproduktion.
Pristak på gas
Ett pristak på rysk gas har diskuterats som ett av de främsta sätten att få ner priset på både gas och el. Stor oenighet bland medlemsländerna gör dock att det inte kommer att komma några skarpa förslag om detta i närtid.
Lättnader i utsläppshandelssystemet diskuteras
Att notera är att justeringar av EU:s utsläppsrättshandelssystem EU-ETS, i syfte att sänka kostnaden för el, har varit uppe för diskussion bland energiministrarna – något som kommissionen tidigare varit motvilligt inställd till.
– Det är bra att dessa kostnader ses över. Den konkurrensutsatta industrin behöver ett skydd mot de direkta och indirekta kostnader som ETS ger upphov till, för att inte industriproduktion ska flytta till andra länder. Det skulle resultera i så kallat koldioxidläckage och inte de sänkta utsläpp som utsläppshandeln syftar till, säger Johan Bruce.
Elproduktionen måste öka
Kommissionens förslag diskuterades på ett extrainsatt energiministermöte den 7 september. Idag, den 14 september presenterar kommissionen sitt uppdaterade förslag. Vid ett extrainsatt möte den 30 september ska ministrarna återkomma med synpunkter på förslagen.
– Det är viktigt att regeringen agerar för Sveriges bästa i förhandlingarna om kommissionens förslag. Det är uppenbart att det är nödvändigt med åtgärder som på kort sikt ger lägre elpriser. Men samtidigt får vi inte tappa bort de åtgärder som krävs för att på lång sikt säkra elförsörjningen och minska beroendet av rysk energi. Vi behöver en massiv utbyggnad av fossilfri elproduktion, både vind- och kärnkraft, och starkare elnät, säger Johan Bruce.
