Effekten på skogsnäringen kan bli enorm eller bara marginell. Det är mycket som är ovisst med EU-förslaget om återställande av natur. En hel del hänger på tolkningar av oklara begrepp och hur man mäter tillståndet för svensk natur. För att bringa mer klarhet i frågan har vi pratat med Skogsstyrelsen och Södra Skogsägarna.
– Vi behöver stärka arbetet med bevarandet av den biologiska mångfalden. Men vi behöver också bruka naturen för att säkerställa livsmedelsförsörjningen och minska beroendet av fossila resurser för att motverka klimatförändringen. Olika samhällsmål ska vara i balans, säger Jessica Nordin, miljöchef på Södra Skogsägarna.
EU Nature Restoration Law är en del av kommissionens ambitiösa gröna giv. Syftet är att återställa natur och förbättra den biologiska mångfalden, bland annat genom bindande mål för hur mycket natur som medlemsländerna ska förbättra eller återställa. Återställandet kan innebära allt från att torvmarker ska återvätas till att städerna ska bli grönare.
Så påverkas skogsnäringen
Gerben Janse har bidragit till Skogsstyrelsen konsekvensanalys av förslaget som gjordes på uppdrag av Regeringskansliet.
– Produktiv skogsmark utanför formellt skyddade eller frivilligt avsatta områden som troligen skulle behöva undantas från virkesproduktion är cirka 900 000 hektar. Det är inte helt tydligt om inget uttag av virke alls får ske, men vår bedömning är att inget trakthyggesbruk får förekomma på sådana områden, säger Gerben Janse, internationell koordinator på Skogsstyrelsen.
I andra delar av kommissionens förslag har Skogsstyrelsen identifierat ytterligare 662 000 hektar skog som eventuellt skulle behöva skyddas i Sverige. Totalt blir det 1,6 miljoner hektar – lika stort som hela Västergötland. Bara att ersätta markägare för att lösa in denna mark skulle kosta staten närmare 8 miljarder svenska kronor per år till 2050 – en total kostnad på 175 miljarder kronor. Att uppskatta den totala effekten för samhällsekonomin har legat utanför ramen för Skogsstyrelsens analys.
Gerben Janse ser både fördelar och utmaningar med förslaget.
– Förslaget skulle onekligen ha en positiv effekt på våra chanser att uppnå miljömålet Levande skogar. En annan rimlig effekt av förslaget är att det egentligen upprepar tidigare lagkrav som finns i EU:s fågel- och habitatdirektiv. Vi har ju förpliktat oss politiskt sedan långt tillbaka att uppfylla dessa, säger Gerben Janse och fortsätter med att resonera om vissa utmaningar:
– Osäkerheten kring vad som utgör ”tillfredsställande nivåer” för de indikatorer som föreslås för all skogsmark gör det svårt att veta exakt vad förslaget kommer att innebära i praktiken. Här flaggar vi också för ytterligare osäkerheter eftersom kommissionen föreslår att utveckla sådant i delegerade och genomförande akter, där transparensen och påverkansmöjligheter för länder är mycket mer begränsad.
Termen “satisfactory levels”, eller tillfredsställande nivåer på svenska, avser målet som vissa indikatorer ska nå enligt förslaget. Skogsstyrelsen och andra aktörer har påpekat att termen är för oklar och behöver preciseras.
Det handlar om hur man rapporterar
Exakt vilka effekter förslaget får beror till stor del på hur Sverige väljer att rapportera in tillståndet för olika naturtyper. En viktig faktor är vilket referensår man väljer att återställa naturen till. Medan Sverige använder förindustriell tid som referens utgår andra länder från lägesbilden vid sitt EU-inträde, vilket gör att Sverige faller sämre ut.
De tidigare nämnda arealen skog – 1,6 miljoner hektar – som kan behöva skyddas bygger på hur Sverige rapporterar idag. Branschen menar att det är orimligt och att nuvarande rapportering inte ska användas i uttolkningen av detta förslag. Det svenska sättet att rapportera är utformat i ett helt annat sammanhang och var inte tänkt att användas inom ramen för det nya EU-förslaget, menar man.
– Sverige har satt väldigt ambitiösa och visionära mål jämfört med de flesta andra länder. Om vi ska ha gemensamma bindande krav för biologisk mångfald inom EU behöver olika länders mål och uppföljningar synkroniseras och rapporteras på liknade sätt. Men generellt anser vi att naturvårdsarbetet ska bygga på skogsägarnas engagemang och drivkrafter, vilket har varit framgångsrikt i Sverige, säger Jessica Nordin och fortsätter:
– Ökade restriktioner riskerar att styra mot att skogsägare ser naturvärden som en belastning i stället för en tillgång. Här vill vi hellre se nya affärsmodeller som motiverar skogsägarna att utveckla sitt naturvårdsarbete.
Vad vill skogsbranschen göra framåt?
I Sverige har Skogsindustriernas medlemmar som mål att arealen gammal skog, lövdominerad skog, volymen död ved och virkesförrådet av grova träd ska öka med ytterligare minst 10 procent vardera till 2030.
– Södra har ambitionen att växla upp vårt naturvårdsarbete vilket nyligen har förtydligats i vår koncernstrategi. Vi har satt målet att öka arealen naturvårdande skötsel till 3 000 hektar per år till 2024, vilket är en fördubbling jämfört med idag. Vi vill även jobba mer med bevarandet av arter, samt restaurering av våtmarker och vattendrag, säger Jessica Nordin och avslutar:
– Klimat- och energikrisen gör att våra produkter behövs mer än någonsin. Vi behöver trä för att bygga hus och bioenergi för att värma dem. Den nya regeringen, EU parlamentariker och andra beslutsfattare måste säkerställa att den nya lagstiftningen inte begränsar användningen av skogsråvara.
