Det finns stora möjligheter för Sverige att ta viktiga steg mot en mer cirkulär bioekonomi menar företrädare för textil-, trä- och förpackningsindustrin som listar tolv önskade åtgärder i en branschöverskridande delrapport.
Expertgruppen för bioekonomi, som består av representanter och branschföreträdare för textil, träbyggnader och förpackningar har presenterat sitt arbete för Delegationen för cirkulär ekonomi. Tydlig lagstiftning, standardisering, omfattande livscykelanalyser, reglering och nya system för återbruk efterfrågas. Målet är att föreslå åtgärder som bidrar till en positiv utveckling av en cirkulär bioekonomi i Sverige.
Ett centralt inspel från expertgruppen är att biobaserade och återvunna material bör likställas vid lagstiftning om cirkularitet.
– Den biobaserade, återvunna och förnybara råvaran bör vara ett självklart val. Genom att göra aktiva val kan vi ersätta material baserade på fossila källor som olja, säger Kai-Yee Thim, ansvarig för produktfrågor på Skogsindustrierna.
EU-lagstiftning om förpackningar
Handeln med varor ökar över hela världen, något som skapar en växande efterfrågan på förpackningar som ska skydda varorna i logistikflödet. I EU hanteras just nu olika lagstiftningsförslag för att bland annat öka återvinning och återanvändning.
Kai-Yee Thim har ingått i delegationens expertgrupp för förpackningar. Hon påpekar att krav som ställs på förpackningar måste utvärderas utifrån vilken nytta de ger, men även utifrån vilken total miljöpåverkan som förpackningen bidrar till. Det handlar helt enkelt om att använda rätt material till rätt produkt och på rätt sätt, så resurseffektivt som möjligt. Vid återvinning måste hänsyn tas till många olika aspekter.
– Men detta gäller också för pappersfiber, plast, metall, glas och alla andra material som används till förpackningar. Det är viktigt att se helheten när man gör livscykelanalyser och jämföra de olika materialen och konsekvenser på ett rättvist sätt, säger Kai-Yee Thim och fortsätter:
– Krav på flergångssystem bör även föregås av vetenskapliga livscykelanalyser som tar hänsyn till logistik, resursanvändning och hygienaspekter. Man kan inte anta att flergångssystem för förpackningar alltid är bättre än en engångsförpackning som återvinns. Det är många faktorer som bidrar till vilket utfall livscykelanalysen visar. Det vill säga hur stor miljönyttan slutligen blir, till exempel graden av inlämning till återvinning, hur stor svinnet blir och antal rotationer som en förpackning snurrar i praktiken. Detta är inte lätt att ta reda på, men helt avgörande information för att berörda aktörer ska veta att de krav som ställs verkligen bidrar till miljönytta, säger Kai-Yee Thim.
Textilindustrin efterlyser ny klassificering och märkning
Cecilia Tall, tidigare generalsekreterare vid TEKO, är nu programchef för RE:source på Rise. Hon lägger stor fokus vid expertgruppens förslag om att anpassa klassificering och märkning för biobaserade och cirkulära (återbrukade och återvunna) textilfibrer.
– Textilbranschen är i stor förändring. Närvaron av textil i människors vardag är konstant. Många textilproducenter och klädvarumärken strävar därför efter att bli bättre på cirkularitet. Behovet av biobaserade och cirkulära fibrer behövs för att ställa om från fossila värdekedjor. Här är cellolusabaserade fibrer givna. Det beror på att skogsbaserad textil är naturligt i Sverige, som är en ledande nation inom cellulosa. Hampa och lin kan aldrig bli lika storskaligt i produktion, säger Cecilia Tall.
Viktigt att utveckla affärsmodeller på byggsidan
I det cirkulära samhällsbyggandet behöver biobaserade produkter, som trä, ersätta fossilbaserade produkter. Både inom EU och i Sverige lyfts behovet av ett klimat- och resurseffektivt byggande, men också frågor om renovering och uppgradering av det redan byggda beståndet.
– Behovet av ett klimat-och resurseffektivt byggande lyfts nu och vi ser stora behov av att utveckla både system och affärsmodeller som tillvaratar och återanvänder komponenter, material och produkter. Det gäller både i redan befintliga byggnader, renovering, i om- till- och nybyggnation samt vid rivning. Vi måste tänka “circularity first”, säger Susanne Rudenstam, chef för Träbyggnadskansliet, som har deltagit i expertgruppen.
Delegationen för cirkulär ekonomi har i uppdrag att stärka näringslivets förutsättningar för att bidra till regeringens fortsatta arbete med att långsiktigt ställa om Sverige till en cirkulär ekonomi.
Expertgruppen för Bioekonomi föreslår:
- Vid lagstiftning om materialval skall lagstiftare likställa biobaserat och återvunnet material som likvärdiga och goda val.
- Lagstiftning om obligatoriska flergångssystem skall föregås av oberoende jämförelse ur ett system- och livscykelperspektiv för att undvika miljömässig suboptimering.
- Förenkla och standardisera insamling och sortering av uttjänt textil för återanvändning och återvinning.
- Tillsätt en utredning som genomlyser olika styrmedel som gynnar biobaserad cirkulär textil genom hela värdekedjan.
- Omställningsstöd för övergång till biobaserad och cirkulär affärsmodell.
- Anpassa klassificering och märkning för biobaserade och cirkulära (återbrukade och återvunna) textilfibrer.
- Jämförbara rättvisa hållbarhetskriterier för textilier (utifrån ett livscykelperspektiv).
- Förstärk dagens klimatdeklarationer till att omfatta hela livscykeln och all nybyggnation samt inför gränsvärden för klimatbelastning.
- Utred vilka byggregler som försvårar konvertering av befintliga byggnader och av på- och ombyggnad. Hur kan Plan och bygglagen (PBL) och Boverkets Bygg Regler (BBR) anpassas så att det inte ställs nybyggnadskrav på hela ombyggnaden utan bara på tillkommande del, och hur historiska krav och nybyggnadskrav ska kunna samexistera.
- Utred hur detaljplaner kan möjliggöra 1. samnyttjande av byggnader mellan olika verksamheter 2. Förändrad verksamhet i en byggnad.
- Utöka dagens klimatdeklarationer till att också omfatta om- och tillbyggnad liksom markarbeten och rivning. I steg två bör också gränsvärden för dessa aktiviteter införas.
- Utred hur ett system för återbruk av träprodukter kan utformas och utveckla en ”best practice” för demontering och returhantering.
