Skogsindustrins klimatnytta kan öka med upp till 20 miljoner ton koldioxid per år genom infångning och lagring av koldioxid vid förbränning av skogsbaserade biobränslen (bio-CCS). Satsningarna på bio-CCS kan komma att bli ett viktigt verktyg för att nå Sveriges mål om netto-noll klimatutsläpp till år 2045. Investeringsviljan och tekniken finns, men den viktigaste faktorn framåt för industrin är tillgången på fossilfri el.
Med bio-CCS lagras den avskilda koldioxiden som fångats in från biomassan djupt under markytan eller havsbotten. På så sätt kan man uppnå en permanent minskning av koldioxid från atmosfären. Tekniken för bio-CCS är beprövad inom den kemiska processektorn och lämplig för stora punktutsläpp som vid industrier och kraftvärmeverk.
– Skogsindustrierna bedömer potentialen för bio-CCS till mellan 6 till 20 miljoner ton koldioxid, med befintlig teknik. I analysen där vi har tagit fram olika scenarion, är det tydligt att vare sig tekniken eller viljan att investera begränsar framtiden för bio-CCS. Den viktigaste faktorn framåt är tillgången på fossilfri el, säger Johan Bruce, energiansvarig på Skogsindustrierna.
I ett balanserat scenario där ingen extern energi tillförs kan 6 miljoner ton koldioxid avskiljas, vilket motsvarar drygt 25 procent av branschens totala koldioxidutsläpp. Med de tekniska lösningar som finns tillgängliga idag skulle detta minska massabrukens egen elproduktion mellan 3 och 4 TWh per år. Ytterligare avskiljning av koldioxid skulle öka behovet av el avsevärt. Avskiljning av 20 miljoner ton koldioxid – eller 80 procent av branschens utsläpp – skulle kräva mellan 6 och 7 TWh elkraft per år, om hela energibehovet ska täckas med el.
Grunden läggs för bio-CCS inom EU
Bio-CCS har inkluderats i EU:s långsiktiga planering fram till 2045. Men i dagsläget finns inget eget EU-baserat incitamentsprogram. Den svenska regeringen och riksdagen har dock beslutat om driftstöd till tekniken.
Regeringen har aviserat att 36 miljarder kr kommer att avsättas för att stödja bio-CCS mellan åren 2026–2046. Stödet portioneras ut, och uppgår maximalt till 1,7 miljarder kronor per år. Tanken är att stödet ska ersätta dem som till lägst kostnad kan avskilja, transportera och lagra koldioxid.
– Skogsindustriernas målsättning är att bidra med 3-10 miljoner ton koldioxidavskiljning som behövs för att nå Sveriges klimatmål år 2045, utöver branschens redan mycket stora klimatnytta. Men det kommer att kräva förutsättningar att finansiera mycket stora och långsiktiga investeringar. Rimliga kostnader för förnybar el är avgörande, och att politiken inom EU blir vänligare inställd till användningen av skoglig råvara och biobränslen i synnerhet. bio-CCS är intressant för massaindustrin, men det krävs också ett stort mått av politisk vilja för att realisera klimatpotentialen i tekniken, säger Johan Bruce.
Förutsättningar för bio-CCS inom skogsindustrin
Utgångsläget för bio-CCS inom skogsindustrin är goda. Men för att underlätta implementeringen måste flera avgörande förutsättningar komma på plats.
- Juridiska och ekonomiska förutsättningar, särskilt en möjlighet för finansiering från marknadsaktörer
- God tillgång på fossilfri el
- Möjligheter för skogsindustrin att upphandla transport och lagring av koldioxid
- Bio-CCS ska inte likställas med biologiska kolsänkor som inte har samma permanens eller verifierbarhet
- Bio-CCS och relaterade styrmedel bör ses i ett helhetsperspektiv som tar hänsyn till såväl brukandet av skog och befintlig industriell produktion
