Reduktionsplikten sänks vid årsskiftet i syfte att sänka drivmedelskostnaderna. Konkurrenskraftiga och hållbara transporter är viktiga för skogsindustrin. Men en tillfällig ändring av reduktionsplikten får inte ske på bekostnad av långsiktigt arbete och långsiktiga investeringar för den gröna omställningen och för svensk biodrivmedelsproduktion. Skogsindustrierna anser därför att reduktionspliktens konsekvenser för klimat och samhällsekonomi behöver en grundlig utredning.
Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om sänkningen av reduktionsplikten till 6 procent. Dagens nivåer är 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Syftet är att minska hushållens och företagens ökande utgifter i ett ansträngt ekonomiskt läge.
Reduktionsplikten syftar i grunden till att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn. En minskad reduktionsplikt innebär dock ökade koldioxidutsläpp. Detta kan komma att påverka Sveriges möjligheter att klara EU:s plan om en minskningen av koldioxidutsläpp med 55 procent till år 2030.Sänkningen av reduktionsplikten riskerar även att underminera insatser och minska incitamenten för investeringar i förnybara bränslen och hållbara transportsystem.
– Reduktionsplikten är en komplex fråga som påverkar många delar av samhället. En tillfällig ändring av reduktionsplikten får inte ske på bekostnad av det långsiktiga arbetet och de långsiktiga investeringarna för den gröna omställningen. För att fasa ut det fossila krävs stabila och genomtänkta spelregler som gör att industrin vågar investera. Men även ordentliga konsekvensanalyser av både höjd, och sänkt reduktionsplikt krävs, säger Mårten Larsson, ansvarig för bioenergifrågor på Skogsindustrierna.
Kan minskad avverkning kompensera för sänkt redukstionsplikt?
I debatten lyfts frågan om huruvida ökade utsläpp från transportsektorn i Sverige kan kompenseras genom att minska avverkningen – för att öka kolinlagringen. Bakgrunden till frågan är att det finns kopplingar mellan två olika förordningar – ansvarsfördelningsförordningen (ESR) och LULUCF-förordningen.
– Det går dock inte att göra en direkt koppling mellan en specifik utsläppsminskningsaktivitet i ESR och en annan i LULUCF, eftersom regelverken kraftigt begränsar möjligheterna att överföring utsläppsminskningar från LULUCF till ESR. Dessutom får avverkningsbegränsningar konsekvenser i form av minskad framtida tillväxt, vilket innebär att Sverige får svårt att långsiktigt klara våra LULUCF-mål, säger Mårten Larsson och fortsätter:
– I arbetet med att fasa ut det fossila för en mer hållbar framtid är skogen en nyckel. Skogen ger oss fossilfria produkter och energi i utfasningen av fossila material, produkter och bränslen. Ett hållbart och aktivt skogsbruk behövs både för att få fram förnybar råvara och för att bibehålla hög tillväxt och kolsänka över tid, på samma sätt som dagens kolsänka har skapats genom aktiv skötsel och restaurering av skogar under lång tid.
ESR fördelar ansvaret för EU:s gemensamma klimatmål mellan medlemsländerna, som har nationella utsläppsmål för vägtransporter, jordbruk, avfall, etcetera. Målsättningen är att minska de fossila utsläppen.
LULUCF reglerar kolflöden i markanvändningssektorn där skogen ingår. Målsättningen är i första hand att bevara kolsänkan i skog och mark över tid.
Förordningarna har olika ändamål. Det finns dock en viss flexibilitet att överföra utsläppsminskningar mellan förordningarna, men främst från ESR till LULUCF och inte tvärtom, så som det framställts i debatten om reduktionsplikten. Om Sverige överträffar ESR-målet kan överskottet användas för att uppfylla åtagandet enligt LULUCF. Men om Sverige överträffar LULUCF-målet kan i genomsnitt bra 0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år överföras till ESR-sektorn.
Konsekvensanalys av reduktionsplikten för långsiktiga mål efterlyses
Syftet med reduktionsplikten är att minska klimatpåverkan från transportsektorn, som är den sektor som idag har svårast att minska sina utsläpp. Stora avstånd inom landet och till exportmarknader gör den svenska ekonomin känslig för höga transportkostnader. Utfasningen av fossila drivmedel som gör transporter dyrare i Sverige än i konkurrentländerna kommer att generera konsekvenser för hela Sveriges industri. Konsekvenserna för klimatet och för samhället som både höjningar och sänkningar av reduktionsplikten kan medföra måste därför analyseras grundligt.
