Utskottets historia

Redan 1937 tog Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningen (SPC I) initiativ till en dokumentation av pappers- och massaindustrins utveckling, ett material som finns bevarat på Tekniska museet. Verksamheten låg sedan nere tills SPCI:s Industrihistoriska Kommitté bildades 1971 med uppgiften att dokumentera fabriker och anläggningar av teknikhistoriskt intresse.

En provinventering gjordes 1972, som resulterade i rapporten av Marie Nisser och Helene Sjunnesson, Massafabriker och pappersbruk i Värmland och Dalsland: inventeringsrapport, 1973. Denna rapport skulle så småningom bli vägledande för det fortsatta arbetet.

Industrihistoriska Utskottet startades

1973 övertogs arbetsuppgifterna inom kommitté av Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen och föreningens Industrihistoriska Utskott konstituerades. Utskottets uppgift skulle vara:

• att främja industri- och kulturhistorisk forskning om svensk skogsindustri, i första hand pappers- och massaindustrin,
• att sprida information om skogsindustrins historia både inom och utom branschen
• att medverka till dokumentation av industrimiljöer och bevarande av arkiv och industrihistoriska föremål.

Sigbjörn Holgersson blev utskottets förste ordförande och Ewert Landberg verkställande ledamot. Övriga sex ledamöter var chefen for Tekniska museet Sigvard Strandh, ordföranden i SPIAF Roine Carlsson, Marie Nisser som representant för 'Uppsala universitet, Walter Améen som representant för SPCI samt Sven Rydberg, Stora Kopparberg och Olof Sundell, Korsnäs-Marma.

En Industrihistorisk Skriftserie

Långt innan utskottet bildades hade Cellulosa- och Trämasseföreningarna startat en Industrihistorisk Skriftserie:

• Elis Bosæus, Två brukspatroner Ekman och cellulosatekniken, 1945
• Elis Bosæus, Gustaf Josephson: den förste ekonomen i svensk pappersindustri, 1945
• Elis Bosæus, Halmmassetillverkningen i Sverige, 1948
• Elis Bosæus, Utveckling av produktion och teknik i svensk massaindustri 1857–1939: en översikt, 1949
• Alf Prydz, Slipmassaindustriens tekniska utveckling i Sverige 1857–1950, 1952
• George Spaak, Männen kring Carl Daniel Ekman: och tillkomsten av världens första sulfitcellulosafabrik, 1957

Några år efter bildandet gav man också ut Johan Richter, The history of Kamyr continuous cooking, 1981. Utskottet började omgående efter starten att organisera en dokumentinsamling genom samverkan med utsedda kontaktpersoner i branschens företag. Som vägledning i arbetet skrev Marie Nisser en handbok i industriminnesdokumentation. En omfattande enkät gjordes, men dessvärre sammanställdes och publicerades inte resultatet av enkäten. Däremot publicerade utskottet:

1990 firade branschföreningen sitt 100-årsjubileum och i anslutning till detta gav utskottet ut tre böcker:

• Mats Carlberg jr och Axel Scholander, Teknisk uppkäftighet: om veteraner och tekniksprång i massa- och pappersindustrin, 1989
• Ewert Landberg, Klara papper: Svenska pappersbruksföreningen 1947–1968, 1990
• Sven Rydberg, Papper i perspektiv: Svensk skogsindustri under 100 år, 1990

Samtidigt meddelade Skogsindustriernas dåvarande ordförande, Lars G Sundblad, som också var ordförande i utskottet, att landskapsvisa böcker skulle publiceras i en bokserie omfattande industrin i hela landet baserat på det pågående dokumentationsarbete. En viktig anledning till beslutet var de omfattande nedläggningar och omstruktureringar som branschen genomgick under 1900-talet.

Det blev Sundblads efterträdare som utskottsordförande, Berndt Norberg, som kom att ansvara för att planerna genomfördes och 1997 kom den första boken Papper och massa i Medelpad och Jämtland i serien Från handpappersbruk till processindustri. Författare var Christian Valeur, som senare skulle skriva ytterligare tre böcker i serien och sätta en "standard" för fortsättningen. För sina "historiska" insatser har både han och Berndt Norberg belönats med SPCI:s Gyllene Förtjänstplakett.

2015 utkom den sista och trettonde delen i serien. Flera titlar har varit slutsålda, men nu finns åter alla att köpa. En sammanställning av alla svenska pappers- och massabruk genom tiderna – baserad på information från böckerna – återfinns under vid bokserien.

Jämte arbetet med den "egna" bokserien har utskottet lämnat bidrag och stöd till utgivning av följande böcker:

• Ernst Back, Våttillverkade fiberskivor i Norden 1929–2004, 2004
• Bertil Haslum (red.), En annan tid – Disponent Burchardts minnen, 2005
• Bertil Persson, Sulfitspritens historia, 2006

Utskottet beslöt under 2013 att redigera och sammanställa några av de veteranberättelser som SPCI samlade in i slutet av 1930-talet och som arkiverats på Tekniska museet, och ge ut på Carlsson Bokförlag. De sju ingenjörerna, vars berättelser valts ut, var födda på 1860–70-talet och deltog mycket aktivt i utvecklingen av industrin.

• Per Jerkeman (red.), "... huru vi kokade cellulosa och gjorde papper därav" Ingenjörer berättar, 2015

En fortsättning på denna bok har publicerats på Carlsson Bokförlag där ett antal av dagens veteraner som varit verksamma i branschen sedan 1950-talet skriver om vad de varit med om under de stora förändringar i branschen som inträffat sedan dess:

• Per Jerkeman (red.), Att göra skillnad - Ingenjörer berättar, 2017

En bok som utförligt beskriver den svenska pappers- och massaindustrins miljöhistoria har publicerats 2017:

• Per Jerkeman och Hans Norrström, Vägen mot hållbarhet - historien om skogsindustrins miljöarbete, 2017

Ny bokserie med fokus på produkter

Utskottet har startat en ny bokserie – nu med inriktning på branschens produkter:

• Lennart Stolpe, Förpackningspapperens historia, 2016
• Anders Luthbom, Press stopp? Det svenska tidningspapperets historia, 2018
• Gunilla Jönson, Wellpappförpackningens historia och framtid, 2019

Dessa planeras följas av böcker om bland annat mjukpapper och kartong.

En lista över böckerna och dagens medlemmar i utskottet återfinns också på webbplatsen.