I arbetet med produktion och tillverkning i skogsindustrin är arbetsmiljö, jämställdhet, råvaruanvändning, utsläpp till vatten och luft viktiga aspekter. Svenska sågverk och massa- och pappersbruk har en helhetssyn på verksamheten och omfattar såväl medarbetare och det omgivande samhället som produktionens resursanvändning och miljöpåverkan.
Jämställdhet och mångfald
Konkurrenskraften, tillväxten och arbetsmiljön är alla faktorer som stärks av en mångfald på företaget. Andelen kvinnor i branschen måste öka. Det kräver ett långsiktigt arbete med normer, värderingar och med att göra utbildningsvägar och yrken mer attraktiva för alla. Branschen har också ett tydligt ställningstagande mot all form av diskriminering.
Säker arbetsmiljö
Trygga arbetsplatser lägger grunden för attraktiva arbetsplatser där människor trivs och stannar kvar. Arbetsmiljöarbetet inom skogsindustrin bedrivs systematiskt med uppföljning och rapportering av tillbud, riskobservationer och olycksfall.
Råvaruanvändning
Vid avverkning tas hela trädet tillvara. Högsta möjliga förädlingsvärde styr vad som tillverkas av trädets olika delar. Den kraftigaste delen av stammen blir virke till hus och möbler. Den tunnare delen blir till massa för tillverkning av papper, kartong och textil. Trädens toppar och grenar, samt restströmmar från skogsindustrin, går till produkter som bioenergi, biodrivmedel och andra kemikalier. Frågan om hur råvaran används på bästa sätt är ständigt på agendan. Här spelar både innovation och efterfrågan stor roll.
Miljöhänsyn
Miljöhänsyn har varit en grundläggande del i skogsindustrins hållbarhetsarbete. Trots att produktionen har ökat kraftigt är dagens utsläpp en bråkdel av 1970-talets. Läs mer här.
Utsläpp till luft
Efter ett framgångsrikt arbete med att få ner utsläppen av svaveloxider till nära noll ligger idag fokus på att med teknikens hjälp minska utsläppen av kväveoxider. Utsläppen av svaveloxider minskade tack vare en övergång till biobränslen. Samma bränslen har också inneburit ökade utsläpp av kväveoxider då de naturligt innehåller kväve.
Vattenanvändning och utsläpp till vatten
Vatten är en viktig del av produktionsprocessen. Minskad och cirkulär användning av vatten inom produktionen är något som industrin arbetar med. En ökad återanvändning av redan uppvärmt vatten inverkar också positivt på energianvändningen.
1900-talets massatillverkning medförde utsläpp av träfibrer och miljögifter till omkringliggande vattendrag. Dessa har ansamlats på botten i så kallade fibersediment och dragit till sig utsläpp av miljögifter från omgivande samhälle och industri. Den senaste forskningen visar att spridningen av miljögifter från fibersedimenten har minskat kraftigt och fortsätter minska succesivt. Diskussionen om fibersedimenten ska lämnas orörda eller saneras är i högsta grad levande. IVL svenska miljöinstitutet har utvecklat ett kontrollprogram som skogsindustrin ser positivt på.
Buller från industrin
Stora industrier är igång dygnet runt alla dagar om året. Det betyder att de bidrar med ljud under dygnets alla timmar och att gränsvärdena för nattetid vanligen är de mest problematiska. Trots att industrin i många fall fanns på platsen före bebyggelsen finns det flera exempel på att acceptansen för industrins ljud och behov av trafik har minskat. Branschen arbetar därför sedan lång tid tillbaka för att begränsa bullret från verksamheterna. Samtidigt måste effekterna av åtgärderna alltid balanseras mot kostnaden de innebär.
Lukt från industrin
Trä har en doft som många reagerar på när de passerar en skogsindustri. Associationer till dålig lukt är främst kopplade till massabruk som använder sulfattekniken, men ibland även från de så kallade sulfitbruken. Numera samlas dock luktgaserna in och förbränns, och därför luktar dagens produktion mindre. Det är främst vid problemsituationer eller i samband med att man startar eller stoppar produktion, som det ibland kan lukta.
Kemikalieanvändning
Utsläpp av kemikalier från skogsindustrins reningsverk är idag små. På massabruk och sågverk återvinns kemikalier gång på gång i cirkulära flöden. Miljöbelastande kemikalier byts också ut kontinuerligt. Detta sker genom samarbete med kemiindustrin och genom databaser med uppgifter om innehåll och effekter.
