I förhållande till sin vikt är limträ ett av de starkaste konstruktionsmaterial som finns. Det har goda miljöegenskaper och är dessutom vackert att se på. Därför används det ofta i synliga bärverk i bland annat konserthallar, badhus och tågstationer. Centralstationen i Stockholm till exempel, byggdes med limträbalkar 1925.
Det var den tyske snickaren och sågverksägaren Otto Hetzer som vid förra sekelskiftet var den förste att limma ihop trälameller med så stora mått att de kunde användas för avancerade byggen och konstruktioner med stora spännvidder. Plötsligt hade träets naturliga begränsningar i både dimension och form övervunnits.
Limträet fick sitt stora genombrott vid världsutställningen i Bryssel 1910. Då invigdes tågstationen Reichseisenbahn Halle vars takbågar av limträ spände över hela 43 meter. Bågens tvärsnitt var nästan 3 meter högt och 30 cm brett – ett imponerande träbygge. Utvecklingen av limträ gjorde att trä snabbt blev en konkurrent med de stora materialen stål och armerad betong.
I början av förra seklet köpte den norske ingenjören Guttorm Brekke patenträttigheterna till limträproduktionen i Sverige, Norge och Finland. I Sverige startade han företaget AB Träkonstruktioner i Töreboda 1919. Företaget fick en tuff start, men inför bygget av Malmö centralstations banhall 1923 kom en stororder. Banhallen, en limträkonstruktion såklart, är i bruk än i dag och fabriken i Töreboda är förmodligen världens äldsta, nu verksamma, limträfabrik.
Användningen av limträ i Sverige har ökat explosionsartat de senaste åren. Miljöegenskaperna är en bidragande faktor, men också ett ökat intresse för träbyggande. Bland annat byggs i dag allt fler flervåningshus och broar av trä.
Limträtillverkning är en resurssnål process. Råmaterialen är oftast inhemskt granvirke från hållbart brukade skogar och ett syntetiskt lim som används med mindre än en viktprocent per enhet. Eftersom limträ ofta skräddarsys för specifika projekt ger det inte heller upphov till något större spill på byggarbetsplatsen.
Trots att de nordiska länderna är duktiga på att producera skog är vi långt ifrån störst i världen på limträproduktion. Här kan vi bli bättre och ta upp kampen med exempelvis Österrike, som tillverkar nästan tio gånger så mycket limträ per capita som i Sverige.
Kort om limträ
Limträ är i dag, tillsammans med stål och betong, ett av de stora konstruktionsmaterialen för bärande konstruktioner. Nya, närbesläktade produkter är bland andra skivor av korslimmat trä, så kallat KL-trä, och fanerträ, även kallat LVL. Detta är produkter som kan kombineras med limträ för att lyfta arkitekturen till nya nivåer. Internationellt kallas dessa vidareförädlade produkter ofta för Engineered Wood Products (EWP).
