Världens skogar har olika ägare, alltifrån statliga till helt privata. Hur påverkar ägarformen hur skogen brukas och till vad den används? Safia Aggarwal och Anna Treschow, experter inom området, ger sin syn på detta.
Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO:s "Global Forest Assessment" från 2015 äger staten alla skog i Centralasien och Ryssland och 99 procent i Afrika. I Kanada äger staten 93 procent av skogen. I Europa däremot är det vanligare med privata skogsägare. Här är 56 procent av skogen i privat ägo, följt av Asien-Stillahavsområdet med 33 procent och USA med 32 procent privata skogsägare. I Sverige ägs skogen till 75 procent av privata aktörer, varav 50 procent utgörs av 320 000 privatpersoner och 25 procent av privatägda bolag.
Privat ägande gynnar hållbarhet
Många av världens forskare är överens om att den privata äganderätten är viktig när det gäller att förvalta egendom samt utveckla hållbarhet och ekonomi enligt Anna Treschow, rättspolitisk expert på LRF Skogsägarna och adjunkt vid Fastighetsrättsliga institutionen på Lunds tekniska högskola:
– Generellt brukar forskarna säga att det som folk inte äger värdesätts inte, det som folk äger värdesätts. En god levnadsstandard och stark rättsstat leder till att det man äger sköts mer långsiktigt och hållbart. Fattigdom, svag rättsstat och dåligt skyddad äganderätt leder oftare till kortsiktighet och miljöförstöring. Rättsäkerheten är en omistlig del av äganderätten, där rättsäkerheten måste skydda både ägandet och brukandet från såväl enskild som staten.
Statligt stöd vitalt
Safia Aggarwal, Forestry Officer på FAO samt doktor i geografi från University of Hawaii och East-West Center in Honolulu, Hawaii, USA, anser att säkra mark- och trädrättigheter är nödvändiga, men att dessa inte räcker för att främja en hållbar skogsförvaltning eller påverka skogens produktion:
– Förutom säkra mark- och trädrättigheter behövs det också lämpliga policyer och lagar som stimulerar hållbart skogsbruk genom att säkerställa att skogsägarna drar nytta av att använda sådana metoder. Dessutom bör institutioner ge nödvändigt stöd till skogsägare.
Hon påpekar att i de fåtal länder som gett sådant stöd till skogsägare, där har man också sett en mycket snabb tillväxt i småskogsbruk. Detta har starkt bidragit till ett ökat inhemskt utbud av skogsprodukter.
Investeringar måste löna sig
Går det då att säga något om hur ägarskapet i skogen påverkar hur den brukas och vad den används till?
– Där mark- och trädrättigheter är osäkra kommer skogen troligen inte att återplanteras eller skötas väl. Om rättigheterna däremot är säkra är det mer troligt att skogen återplanteras och sköts. För att det ska ske är det också viktigt att ägarna verkligen kan dra nytta av genomförda investeringar i god skogsskötsel, säger Safia Aggarwal.
Hon konstaterar att många länders politik och lagstiftning hämmar plantering av skog på privat mark. Till exempel kan det krävas omfattande skogsförvaltningsplaner som är för dyra att utveckla eller många tillstånd för skörd, transport och försäljning. På samma sätt kan höga skatter eller multipla beskattningar längs värdekedjan göra produktionen av trä- och andra skogsprodukter ekonomiskt ohållbar. Därför är det nödvändigt att se över policyer, lagar och andra hinder så att markägare verkligen kan tjäna på att plantera och sköta skogar.
När det gäller Sverige specifikt bidrar det stora antalet privata skogsägare till ett mångfasetterat skogslandskap enligt Anna Treschow:
– Alla Sveriges enskilda skogsägare skiljer sig åt och jobbar på lite olika sätt. Marken brukas därför på varierande sätt, vilket skapar en stor mångfald av skogar i växlande skeenden något som också gynnar den biologiska mångfalden.
Skogskultur att värna
Skogens betydelse varierar från land till land. I vissa länder finns en lång tradition av att bruka skogen som i Skandinavien, medan på andra platser saknas den helt.
– Sverige är en skogsnation med många skogsägare, gammalt skogsbruk, allmoge och sågverk. Skogen är djupt rotad i vår kultur. Det är en kultur att värna om och lyfta fram, men alla i dagens urbana befolkning förstår tyvärr inte detta. De tror att vi skövlar skogen när vi istället i generationer har brukat skogen, vilket har lett till att skogen ser ut som den gör idag, säger Anna Treschow.
