Skogsindustrins mål är att bruka skogen så att alla arter i skogslandskapet kan fortleva. Därför bedrivs ett aktivt naturvårdsarbete utifrån gemensamma riktlinjer.
Frivilligt miljöarbete är en naturlig utgångspunkt för skogsnäringens aktörer. I genomsnitt visas en mer omfattande hänsyn än vad som krävs enligt skogsvårdslagens föreskrifter.
Vid slutavverkning eftersträvas till exempel att bevara befintliga naturvärden. Vid skötsel av ung- och gallringsskog kan det handla om att skapa nya framtida naturvärden. För att ständigt bli bättre följer skogsföretagen aktivt upp och utvärderar sitt miljöarbete utifrån ett antal indikatorer.
Många företag utför till exempel årliga uppföljningar av antalet allvarliga körskador och av kvaliteten i miljöhänsynen. Resultatet från utvärderingarna används för lärandedialog med anlitade entreprenörer och egen personal.
Vid slutavverkning eftersträvas till exempel att bevara befintliga naturvärden. Vid skötsel av ung- och gallringsskog kan det handla om att skapa nya framtida naturvärden.
Foto: Samule Unéus
Genom certifieringssystemen FSC respektive PEFC för ansvarsfullt skogsbruk ökar också ambitionen inom naturvårdsarbetet. Idag är cirka 60 procent av all skogsmark i Sverige certifierad, en mycket hög siffra sett i ett internationellt perspektiv.
Genom naturvård och ett hållbart skogsbruk har – sedan 1990-talet då den nuvarande skogspolitiken kom i kraft – den gamla skogen på produktiv skogsmark fördubblats. Dessa ligger utanför formellt skyddade områden. Volymen grova träd har även ökat kraftigt i hela landet. Exempelvis har mängden grova lövträd nära åttadubblats på hundra år. För livet i skogen är detta av stor vikt och man kan också konstatera att mängden död ved i skog utan formellt skydd har ökat med 65 procent under dessa 30 år. Tack vare en aktiv naturvård.
