Ett viktigt mål för den skogliga naturvårdsforskningen är att utveckla metoder som gör att skogarnas biologiska mångfald kan fortleva. Lika viktigt är att fastställa vilken effekt dagens naturvård kommer att få i framtiden.
Här är några exempel på intressanta forskningsresultat:
Högstubbar ger naturvårdsnytta under lång tid
Högstubbar som skapas i samband med slutavverkning gynnar många arter, varav flera hotade och sällsynta. Särskilt är det vedlevande skalbaggar som mår bra av kvarlämnade högstubbar.
Skalbaggarna gnager gångar både i innerbarken och vidare in i splintveden, där larvutvecklingen sker. Detta gnagande resulterar ofta i att man på lite äldre högstubbar hittar rikligt utvecklade gångsystem under barken och utgångshål, där fullbildade skalbaggar har lämnat veden.
Forskare vid Skogforsk har nu visat att dessa gångsystem också kommer andra insekter till nytta. I en studie kunde man konstatera att en hög andel av skalbaggsgångarna utnyttjades av vedlevande steklar efter det att skalbaggarna lämnat högstubben på de äldre hyggena.
Naturvårdsnyttan med högstubbar på hyggen hänger på detta sätt med in i nästa fas för skogen, den sk ungskogsfasen och gynnar fler insektsgrupper än skalbaggar.
Läs mer om nyttan med att lämna högstubbar
Nedblåst miljöhänsyn på hyggen
Friställda träd, som lämnas som hänsyn vid slutavverkning, är ofta dåligt anpassade för att klara av höga vindstyrkor. Att en viss andel blåser ned är därför nästan alltid att räkna med. De träd som blåser omkull bidrar till att öka mängden död ved under hyggesoch ungskogsfasen, men kan också skapa förutsättningar för skadeinsekter och försvåra skogsvårdsåtgärder.
I en publicerad studie vid SLU undersöktes hur hög andel träd som blåst ned på upp till 20 år gamla hyggen. Den genomsnittliga dödligheten låg på 19% men med stora skillnader mellan trädslag, markfuktighet och platsens utsatthet för vind. Gran på fuktig mark i vindutsatta lägen var mest utsatt jämfört med tall och björk på frisk mark. Den absoluta merparten av alla vindfällen skedde under de 5–6 första åren efter avverkning.
Läs mer i forskningspublikationen Factors driving tree mortality in retained forest fragments
Kantzoner mot bäckar fungerar som livbåtar för rödlistade mossor
I ett försök utfört på SCA:s mark i Västernorrland undersöktes i två omgångar överlevnad av mossor i bäcknära kantzoner i samband med avverkning, först direkt efter avverkning och sedan 10 år senare. Efter att antalet rödlistade arter vid första inventeringen minskat relativt snabbt visade den andra inventeringen att utdöendet vid andra inventeringen stannat av.
6 av 10 rödlistade arter fanns kvar jämfört med 2 av 10 på det intilliggande hygget. Detta var överraskande positiva resultat med tanke på att de undersökta zonerna var relativt smala, 10 meter breda. Miljöhänsyn kan mildra hyggeseffekterna för rödlistade arter på ett betydande sätt.
Läs mer i Journal of Applied Ecology
Hänsynsytor som livbåtar för hyggeskänsliga arter
I en studie utförd på Holmens mark i Hälsingland undersökte en forskargrupp från SLU överlevnaden av ett antal erkänt känsliga mossor och lavar i hänsynsytor efter slutavverkning. Resultaten pekade överlag på en betydligt högre överlevnad i hänsynsytorna för de rödlistade arterna (35-92 procent) jämfört med på hygget. Att överlevnaden var så hög är hoppfullt då de undersökta arterna anses vara krävande och i regel betraktas som mycket känsliga för skogsbruk.
