Inom elektrifiering har utvecklingen kommit olika långt i olika sektorer. Förenklat är elektrifieringen relativt enkel för städernas kollektivtrafik, korta personresor med bil och godstransport med järnväg. För långväga resor med flyg och godstransporter med lastbil och sjöfart är utmaningen större.
Det beror bland annat på att batteriernas kapacitet behöver bli bättre men också på att infrastrukturen behöver byggas ut så att det går att ladda elfordon i stad såväl som på landsbygd, i hela världen (rapporten Fossilfria drivmedel).
Flyget inte den största miljöboven
Till de intressanta projekt som pågår just nu hör SAS och Airbus gemensamma forskningsprojekt för att se hur hybrid- och elflyg kan tas i storskaligt bruk. I USA investerar Nasa i utveckling av utsläppsfria passagerarflygplan som går på el. Med en teknik som kort handlar om att flytande väte används som energilagring i stället för tunga batterier skulle planen kunna bli lättare och därmed mer effektiva.
– Flyget kritiseras ofta för att vara en miljöbov, men det är inte transportmedlet i sig som är problemet utan varifrån det hämtar energi, menar Maria Fiskerud. Ska flyget ha en framtid måste bränslet bli mer hållbart. Lyckas vi med det kan vi ha stor nytta av att det är ett transportmedel som redan har sin infrastruktur på plats.
Även elbilar är på stark frammarsch
I dag pågår ett skifte mot förnybara energikällor som sol och vind vilket ger elbilen goda förutsättningar att bli ett klimatvänligt alternativ. I dag är fortfarande kol den mest använda energikällan globalt inom elproduktionen med 40,8 procent, medan förnybara källor står för 22,7 procent (IEA). I Sverige ser det bättre ut. Här står vatten- och kärnkraft för 80 procent, vindkraften för 11 procent och biokraft för 8 procent av den totala elproduktionen (Energimyndigheten).
Vi måste också få elen att räcka till. Redan i dag uppstår ibland så kallad effektbrist, då efterfrågan på el vid vissa tidpunkter är större än utbudet. Enligt Svenska Kraftnäts prognoser ökar förbrukningen i delar av elnätet som en följd av regioners organiska tillväxt men framför allt på grund av allt större förbrukare, som serverhallar, och att den lokala produktionen stängts ner.
Effektbrist runt om i Sverige
– Vi har i dag lokal effektbrist runt bland annat Stockholm, Uppsala och Malmö och för att kunna möta de behov som finns pågår stora utbyggnadsprojekt i anslutning till samtliga storstäder, säger Tobias Edfast, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät.
Enligt IVA:s rapport Så klarar Sveriges transporter klimatmålen riskerar den fulla effekten av elektrifieringen att ta tid på grund av faktorer som begränsningar
i just nätkapacitet för snabbladdning i vissa regioner och höga kostnader som leder till en långsam utbytestakt av fordon.
Vi kan inte vänta på elektrifieringen
Åsa Pettersson är hållbarhetschef på Scania. Enligt henne kan vi inte, om vi ska nå Parismålen, vänta på att elektrifieringen och dess infrastruktur slår igenom:
– Vi måste göra saker nu och då är övergången till biodrivmedel en viktig del, säger Åsa Pettersson. När vi tar fram morgondagens hållbara transporter jobbar vi parallellt med energieffektivisering, elektrifiering, alternativa bränslen och att utveckla smarta, uppkopplade fordon.
När fordon blir uppkopplade öppnas nya möjligheter till energieffektiva transporter. Det kan handla om att företaget kan få information om hur chaufförerna kör och utifrån det coacha i körteknik. Ett annat exempel är att det går att följa fordonen och deras rutter för att bättre kunna planera och samordna för ökad produktivitet.
