Längtan till andra platser är något vi människor haft i alla tider. Vi reser som aldrig förr och i mötet med nya områden ökar nyfikenheten inför andra kulturer. Det har blivit en självklarhet att kunna jobba på annan ort, tillbringa en weekend i en annan stad – och helt enkelt vara del av en större värld än orten du bor i.
Dessutom har vi vant oss vid att kunna uppleva världen även på hemmaplan när varor från jordens alla hörn finns att tillgå på nätet och i det lokala snabbköpet. Sett ur ett större perspektiv kan man hävda att resor och transporter är nödvändigt för att näringslivet ska utvecklas och samhället fungera (IVA), men samtidigt orsakar transporterna stora mängder utsläpp.
Resandet och godstransporterna ökar
Globalt står transportsektorn för 24 procent av de totala koldioxidutsläppen (IEA, 2019). Samtidigt ökar resandet och godstransporterna. Det är en svår ekvation som många av världens länder lägger krut på att lösa. Globalt är det Parisavtalet som sätter riktlinjerna för en mer hållbar transportsektor och inom Europa gäller EU:s Roadmap 2050, vars mål är att minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 procent till år 2050 (Naturvårdsverket).
Mot en utsläppsfri transportsektor
Med avstamp i dessa klimatmål har Sverige åtagit sig att som ett första steg minska koldioxidutsläppen från inrikestransporter med 70 procent till 2030 och även i näringslivet driver viktiga aktörer arbetet mot en utsläppsfri transportsektor.
Johanna Mossberg, fokusområdesledare för området fossilfria transporter på Rise, menar att utveckling måste ske parallellt inom tre områden:
– Ska vi klara omställningen till en hållbar transportsektor måste vi jobba parallellt med biodrivmedel, elektrifiering och ett transporteffektivt samhälle. Transporteffektivitet innebär att transportsystemet används mer resurseffektivt, exempelvis genom att energiintensiva trafikslag som flyg och bil minskar och en övergång sker till mer energieffektiva fordon och transportslag. Dessa tre delar står – tvärt emot hur det brukar låta i debatten – inte i motsatsförhållande utan alla behövs.
Biodrivmedel en viktig nyckel
När vi tar bilen till jobbet om sisådär ett decennium är det för många av oss med biodrivmedel i tanken. Vägtrafiken, och då framför allt personbilarna, är den stora utsläppsboven inom svenska inrikestransporter (IVA) men det är också här stora förändringar kan ske i en nära framtid eftersom de fossila drivmedlen relativt enkelt kan bytas ut. Fördelen med flytande biodrivmedel är att många av dem kan användas i dagens motorer och inte kräver omfattande infrastruktursatsningar och nya bilar.
– För att öka omställningstakten i närtid är det jätteviktigt att vi har biodrivmedel som fungerar i dagens fordon, menar Johanna Mossberg. Majoriteten av fordonsflottan kommer fortfarande att ha förbränningsmotorer när vi är framme vid klimatmålet 2030.
Både elektrifiering och biodrivmedel behövs
Den färska rapporten Så klarar Sveriges transporter klimatmålen, från IVA, är inne på samma spår: "Elektrifieringen är viktig och ska drivas så långt det går, men under överskådlig tid kommer omställningen av transportsystemet vara beroende av hållbara biodrivmedel".
Sverige har väldigt goda förutsättningar att gå i bräschen för övergången från fossila drivmedel till biobaserade. Enligt samma IVA-rapport har vi stor tillgång till hållbara bioråvaror och goda förutsättningar att själva producera biodrivmedel. Sverige har också erfarenhet av att samla in och använda avfall och restprodukter för produktion av biodrivmedel.
Restströmmar från jord- och skogsbruk
Det är framför allt i restströmmarna från jord- och skogsbruk som det finns hållbara råvaror att tillverka biodrivmedel av och generellt utvinns det mer högvärdig energi ur restprodukter från skogen än jordbruket. Det kan handla om grenar, toppar och stubbar som blir över vid avverkningen, sågspån och bark från sågverken och lignin eller tallolja från massabruken.
– Sveriges styrka är vårt hållbara skogsbruk – ett kretslopp där de träd som avverkas och frigör koldioxid kompenseras med nya som tar upp koldioxid i minst samma utsträckning. Av de avverkade träden görs också produkter som även de binder koldioxid. Det innebär att råvarorna vi använder till biodrivmedel inte bara är tillverkade av biomassa och kan användas för att ersätta produkter av fossil råvara. Biodrivmedlet är också hållbart, säger Mikael Källgren, affärsområdeschef Förnybar Energi på SCA.
