– Starka forskningsmiljöer är grundpelare för att utveckla lösningarna som krävs i den gröna omställningen. Johan Kuylenstierna, generaldirektör för forskningsrådet Formas, är en smula otålig och poängterar på Forskningsagendans dag att fler olika sektorer och branscher måste samarbeta för att snabba på omställningen till en mer cirkulär och fossilfri vardag.
Han är ganska ny som generaldirektör för Formas. Men Johan Kuylenstierna kommer närmast från posten som ordförande för klimatpolitiska rådet, och har tidigare arbetat med klimatfrågor i FN och dessutom suttit i styrelser för bland annat både WWF och Sveaskog. När han nu diskuterar forskning, poängterar han behovet av ett brett systemperspektiv.
– Vi måste förstå de svåra och utmanande omvärldsförutsättningarna som vi står mitt i när vi pratar om att öka hållbarheten och vilken roll som svensk industriell utveckling kan ha för att hantera dessa utmaningar, säger Johan Kuylenstierna, och ger exempel på klimatförändringar, pandemi samt ökande internationella konflikter och spänningar.
Underlättar att nå miljömålen
Formas finansierar forskning och innovation för hållbar utveckling. Verksamhetsområdena täcker breda frågor som rör exempelvis klimat, biologisk mångfald, jord- och skogsbruk liksom vatten, hav, cirkulär ekonomi och hållbar stadsutveckling. Stora delar av arbetet sker inom ramen för EU och myndigheten genomför också forskningssammanställningar som syftar till att underlätta för Sverige att nå miljömålen.
– Formas har ett ansvar att se till hela samhällets behov. Kunskapen behöver hela tiden utvecklas av olika skäl, till exempel i ljuset av att synen på skogen har förändrats både i Sverige och internationellt, säger Johan Kuylenstierna och tillägger:
– Svenskt skogsbruk och skogsförvaltning ligger långt fram, även om också vi har stora utmaningar. Att lyfta betydelsen av frågor som exempelvis ägarmodeller kan vara ett viktigt område. I Sverige har vi en intressant blandning av ägande mellan enskilda skogsägare, stora bolag och staten. I många länder saknas tydliga ägarstrukturer och då blir det svårt att ställa tydliga krav på hur skogen ska skötas och förvaltas. Det är ett exempel på hur vi borde kunna sprida erfarenheter om hur olika ägarmodeller också kan påverka möjligheter till förvaltning, utveckling och investeringar.
Varje år fördelar Formas runt 200 miljoner kronor kopplat till skogsfrågor, och två aktuella utlysningar som Johan Kuylenstierna lyfter fram handlar om nya former av skogsskötsel och den svenska skogens roll i klimatomställningen.
– Formas uppdrag innebär att vi kan fokusera både på forskning och innovation. Det gör att vi kan väva ihop båda delarna i våra utlysningar och koppla utlysningar som mer rör grundforskning till innovationsuppdraget. Samskapande och samverkan med andra aktörer är viktiga delar för oss.
Hur kommer ni att använda Skogsnäringens forskningsagenda?
– När vi definierar våra utlysningar utgår vi hela tiden från vår omvärld. Agendan samlar frågorna på ett väldigt överskådligt sätt och är ett bra inspel för oss som forskningsfinansiärer. Men vi vill också fortsätta den löpande diskussionen med skogsnäringen, civilsamhället och alla andra aktörer. Den typen av kontinuerlig dialog är också mycket viktig för oss.
