Skogsutredningen har lämnat över sitt betänkande till regeringen. Här får äganderätten inget stort utrymme. Fokus ligger istället på biologisk mångfald och på hur mer skog ska undantas från ett aktivt brukande.
Skogsutredningen tillsattes för att skydda och stärka den privata äganderätten, för både enskilda markägare och företag. Även nya flexibla former för att tillvarata naturvärden i skogen och för att ersätta skogsägare som undantar delar av sin mark från skogsbruk skulle utredas liksom hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.
Utredningen har följts med stort intresse av skogsnäringen. Rättssäkerheten för skogsägare är sedan flera år en infekterad fråga, eftersom många skogsägare upplever att deras rättigheter kringskurits av både ny lagstiftning och myndigheters agerande. Linda Eriksson, skogsdirektör på Skogsindustrierna, har följt utredningen sedan den tillsattes 2019 och har nu tagit del av slutresultatet.
– Skogsutredningen blev tyvärr inte den lösning för en stärkt äganderätt, en växande bioekonomi och goda villkor för skogsnäringen som vi hoppats på sedan januariavtalet presenterades. Kanske har inte alla frågor fått det utrymme de förtjänar för att tidplanen har varit tuff, men betänkandet har fått en olycklig slagsida. Tyngdpunkten ligger på Sveriges internationella åtaganden kopplat till biologisk mångfald.
Hinder snarare än stimulans
Linda Eriksson är kritisk till att utredningen presenterar en mängd förslag på hur mer mark ska förhindras att användas för skogsbruk. Istället borde utredningen presenterat förslag på hur man kan stimulera skogsägarens engagemang att investera i såväl den biologiska mångfalden som i en ökad tillväxt i sina skogar, vilket i sin tur är en förutsättning för en växande bioekonomi.
– Skogsnäringen arbetar aktivt med hållbarhet. Det innebär att både miljö och produktion ges utrymme. Genom den hänsyn som tas i skötseln av skogen skapas varje dag förutsättningar för den biologiska mångfalden. En hållbart brukad skog och produkter från den är en förutsättning för att Sverige ska lyckas i omställningen till ett fossilfritt välfärdsland. Vi kommer behöva mer råvara från skogen, inte mindre, vilket faktiskt skulle bli den sammanvägda effekten av utredningens förslag.
Dags att sätta ner foten
Resultatet av Skogsutredningen gör det tydligt att riksdag och regering måste sätta ner foten för att skapa en rättssäker tillvaro för skogsägare och för att skapa ordning i hur Sverige ska se på sina internationella åtaganden för den biologiska mångfalden. I den senare frågan behövs ett politiskt beslutsunderlag som analyserar utgångspunkterna för svenska myndigheters bedömning idag och en jämförelse med andra länders bedömningar. Först då kan våra politiker ta ställning till vilket vägval Sverige ska göra framåt, menar Linda Eriksson.
Finns samsyn i några frågor
Trots kritiken förväntar sig Skogsindustrierna att regeringen tar vara på de frågor där det finns en samsyn mellan utredningen och skogsnäringen.
– Vi instämmer med utredningen att frivillighet ska vara grunden för avsättning av skog från brukande. Det är en bra utgångspunkt att ta med sig i alla beslut framåt. Med frivillighet Förslaget att Skogsstyrelsen ska upphöra med nyckelbiotopsregistreringar är också ett bra första steg för att lösa en infekterad konflikt. Ett nationellt mål för skogstillväxt och förslagen som bidrar till en växande cirkulär bioekonomi välkomnar vi självklart också, säger Linda Eriksson.
Januariavtalet, punkt 26:
Värna och stärk den privata äganderätten till skogen. Stärk rättssäkerheten för markägare och företag och säkerställ att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Anslagen för ersättningar för skyddad mark ska vara tillräckliga för detta. Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. Programmet ska bygga på skogsvårdslagens två mål om produktion och miljöhänsyn. Särskilt fokus ska läggas på goda villkor för företagande i skogssektorn. Ansvariga myndigheter ska få i uppdrag att föreslå ett nytt och enhetligt sätt att räkna skyddad mark. Utredningar tillsätts om stärkt äganderätt, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning. Den utökade nyckelbiotopsinventeringen återupptas inte.
