Klimatnyttan av ett aktivt skogsbruk och produkter från skogen har ökat med 46 procent de senaste 30 åren. Det har bidragit starkt till att Sveriges totala klimatutsläpp har minskat. Skogsindustriernas nya rapport, Svensk skogsnärings klimateffekt 1990-2020, visar också att den svenska skogsnäringen årligen skapar en klimatnytta som är dubbelt så stor som hela landets klimatutsläpp.
– Det är rätt fantastiska siffror. Under de senaste 30 åren har skogsnäringens klimatnytta varit stor samtidigt som förutsättningarna för en rik biologisk mångfald i den svenska skogen har blivit bättre. Skogsnäringen har mycket att bidra med i den gröna omställningen och det hoppas jag ska beaktas i det lagstiftningsarbete som pågår i Bryssel, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.
2019 redovisade Skogsindustrierna för första gången den totala klimateffekten av skogen och produkter från skogen, då enbart för året 2017. I den nya rapporten vidgas perspektivet till de senaste 30 åren. Genom tidigare investeringar i skogsskötsel uppvisar den studerade perioden både ett ökande virkesförråd i skogen och allt fler skogsprodukter på marknaden. Långlivade produkter som möbler och hus utgör en allt större andel av den totala produktionen av skogsbaserade produkter. När trä används för husbyggande och i andra produkter ökar inlagringen av kol samtidigt som användningen av byggnadsmaterial med större klimatpåverkan minskar. Produktionen av trävaror ökade med 55 procent och bioenergi med 130 procent under de senaste 30 åren. Samtidigt har den avverkade ytan per år i princip inte förändrats.
Faktorerna bakom den positiva utvecklingen
De viktigaste faktorerna bakom den positiva utvecklingen är att den växande skogen varje år tar upp och lagrar kol, samt att skogsprodukter trängt undan mer klimatbelastande produkter.
Även användning av restprodukter till bioenergi har stor betydelse för att minska beroendet av fossil energi. Bioenergin utgör mer än 30 procent av all energianvändning i Sverige, vilket har bidragit starkt till att de totala klimatutsläppen minskat med 35 procent.
Den snabba ökningen av bioenergi i det svenska energisystemet beror främst på brett politiskt stöd och kraftfulla ekonomiska incitament. Några exempel är den svenska koldioxidskatten som infördes 1991, gröna elcertifikat från 2003, skattelättnader för biobränsle i transportsektorn samt direkta investeringsstöd till kraftvärmeverk.
– Rapporten visar skogsbaserade produkter behövs för att rädda klimatet. Nära hälften av klimatnyttan uppstår efter att träden avverkats och blivit virke, genom att fiberbaserade produkter och bioenergi används istället för betong, plast och olja. Skogens fossilfria produkter bidrar till att olja och kol kan lämnas kvar under jord istället för att bli fossila utsläpp till atmosfären, säger Viveka Beckeman.
EU-förslag riskerar att begränsa skogssektorns klimatnytta
Inom ramen för EU:s gröna giv har ett antal lagstiftningsförslag presenterats som syftar till att nå målet om 55 procent lägre utsläpp till 2030 och klimatneutralitet senast 2050. Det förslag som har mest bäring på svenska skogsnäringen är revideringen av LULUCF-förordningen (reglerar utsläpp och upptag från markanvändning), som innebär att Sverige kan tvingas att minska uttaget av skogsråvara, i syfte att öka mängden lagrat kol i svensk skog.
Ett annat viktigt förslag är revideringen av Förnybartdirektivet, vars syfte är att främja användningen av energi från förnybara källor. Skogsnäringen menar att revideringen snarare riskerar att begränsa skoglig bioenergi.
– Vi lever i en orolig tid. Den senaste IPCC-rapporten visar att det snart kan vara för sent att nå Parisavtalets klimatmål, men pekar också på att aktivt skogsbruk är en del av lösningen. Samtidigt riskerar EU-kommissionens revidering av LULUCF att leda till att klimatnyttan från skogsprodukter minskar. Rysslands aggression mot Ukraina visar hur viktigt det är att minska beroendet av importerad olja och gas. Skoglig bioenergi behövs mer än någonsin, men det nya Förnybartdirektivet går i motsatt riktning. Skogsbruket har mycket att bidra i denna oroliga tid. Jag hoppas att rapporten kan hjälpa beslutsfattare i Bryssel och i Sverige att fatta informerade och kloka beslut, avslutar Viveka Beckeman.
