– Vi ser bara ena halvan av skogsbrukets klimatnytta – inlagringen av kol – medan klimatnyttan som uppstår när skogsprodukter ersätter fossila produkter är osynlig. Trots att skogsbruket bidrar stort till båda delarna, säger skogsforskaren Peter Holmgren, författare till Skogsindustriernas nya rapport Svensk skogsnärings klimateffekt 1990-2020.
I rapporten analyseras skogssektorns klimatpåverkan under 30 år. Klimatnyttan har varit positiv och ökande. Under perioden har lagret av kol i svenska skogar och i träprodukter ökat med 1,4 miljarder ton CO2e (koldioxidekvivalenter). Kol som alltså tagits bort från atmosfären.
– Det är svårt att förstå proportionerna av skogsnäringens klimatnytta. Men de senaste 30 åren har kollagret ökat mer än hela stålindustrins samlade utsläpp under 200 år (räknat på nuvarande utsläppsnivå). Till detta kommer nästan ytterligare lika mycket i CO2e i uteblivna fossila utsläpp tack vare användning av skogsprodukter.
Rapporten visar att skogsnäringens sammanlagda årliga klimatnytta är drygt dubbelt så stor som hela Sveriges territoriella klimatutsläpp.
– En viktig förklaring till den positiva utvecklingen är Sveriges satsning på bioenergi under perioden. De fossila utsläppen har minskat, även genom effektiviseringar och annat, men det är slående hur den ökade användningen av bioenergi speglas i minskningen av användningen av fossil energi.
Bioenergi från skogsråvara är ifrågasatt i den politiska debatten. Uttaget av bioenergisortiment leder till att det kol som bundits i biomassan frigörs snabbt vid förbränning, i stället för att fortsätta att lagra kol i långlivade produkter, säger kritikerna.
– Att säga att bioenergi är dåligt för klimatet är fel. Det är sant att det handlar om kortlivade restprodukter från avverkningar och tillverkningsflöden. Men koldioxidutsläppet är redan medräknat från och med avverkningen, och vi kan ju inte dubbelräkna utsläppen. Argumentet att trakthyggen läcker kol och att det tar lång tid att ersätta kollagret håller inte, eftersom andra bestånd växer samtidigt och lagrar kol. Skogssektorn måste ses som en helhet. Rapporten visar att den totala klimatnyttan ökat med i genomsnitt 1 Mt CO2e per år de senaste 30 åren. Det är en helt fantastisk utveckling.
Mycket i klimat- och skogspolitiken just nu handlar om att öka kolinlagringen i skogen, främst genom att minska uttaget av virke. Klimatnyttan som skogsprodukter bidrar med när de ersätter fossila produkter får inte lika stort utrymme.
– Kollagret är bra, men den stora och upprepade nyttan för klimatet är att ersätta fossila produkter – oavsett om det handlar om lång- eller kortlivade produkter. Både bioenergi, pappersprodukter och trävaror bidrar till att hålla undan fossil-baserade alternativ. Detta synliggörs inte tillräckligt. Inte minst att den betydande svenska exporten av skogsprodukter gör stor klimatnytta i andra länder.
Sverige är ett skogsland som har en lång tradition av att använda trä, för att bygga hus och andra ändamål. Tack vare forskning och utveckling ökar nu trämaterialets användningsområden, inte minst i olika konsumentprodukter så som textilier och förpackningsmaterial.
– Den verkligt stora ökningen av klimatnyttan kan ske genom investeringar i värdekedjan, som gör råvaruanvändningen mer effektiv och genom nya produkter och användningsområden. Innovation ökar hela tiden skogsråvaran användbarhet, vare sig det är förpackningsmaterial eller limträkonstruktioner. Ökad användning av skogsprodukter är inte bara bra för klimatet. Om träfiber kan ersätta bomull i textilier, kan den vattenkrävande bomullsodlingen minska och mark frigöras för odling av mat eller bioenergi. Det är viktig att se helheten och förstå att det är skogens produkter som gör den bästa klimatnyttan, säger Peter Holmgren.
