Klimatnyttan från skogen kommer både från kolinlagring i växande skog och när vi ersätter fossilbaserade produkter och råvara mot förnybar, fossilfri skogsråvara. På så vis bidrar skogen och dess produkter till hela samhällets gröna omställning.
För att beräkna skogsnäringens klimateffekt får man summera den kolinbindning som sker i skogen med den minskning av fossila utsläpp som uppstår när skogens produkter ersätter fossilbaserade alternativ som cement, stål, plast eller olja. Från den summan dras förstås de fossila utsläpp som uppstår i värdekedjan, bland annat från avverkningsmaskiner, transporter av råvara och färdiga produkter och industriprocesser.
Skogsprodukter och växande skog – störst klimatnytta
Den totala och positiva klimateffekten av svensk skogsnäring var 93 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) räknat på år 2020. Detta är mer än dubbelt så mycket som Sveriges rapporterade totala utsläpp för samma år. Så här hänger det ihop:
- Många produkter i din vardag kommer från skogen – allt från blöjor och förpackningar till hus att bo i eller energi som värmer våra samhällen. Industrin förädlar årligen cirka 70 miljoner kubikmeter virke till trävaror, fiberbaserade produkter och förnybar energi. Detta reducerar fossilanvändningen genom substitution med 52 miljoner ton koldioxidekvivalenter CO2e/år.
- Dessutom byggs kolförrådet i skogen kontinuerligt upp främst genom att mängden växande träd ökar. Detta motsvarande 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter CO2e/år.
- Skogsnäringens egna fossila utsläpp motsvarar 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter CO2e/år.
Genom att använda skogen till produkter och samtidigt aktivt sköta den bidrar skogsnäringen med en klimatnytta som överstiger de utsläpp som genereras inom hela landet. Läs mer i rapporten Svensk skogsnärings klimateffekt 1990-2020.
Om vi minskar uttaget av virke för att öka kolsänkan ger detta en kortsiktig klimatnytta. Hur? Jo, för med tiden minskar skogens förmåga att ta upp koldioxid samtidigt som vi även minskar antalet fossilfria och förnybara skogsprodukter till samhället.
Tillväxt för klimatet
Under de senaste 100 åren har skogens tillväxt och virkesförråd fördubblats. Vid mitten av 1920-talet uppgick det totala virkesförrådet, inklusive arealer inom dagens skyddade områden, till 1 790 miljoner m3sk för att idag uppgå till 3 596 miljoner m3sk.* Idag växer virkesförrådet i svenska skogar med cirka 120 miljoner kubikmeter stamvolym per år.
Genom fotosyntesen fångar träd fångar in kol, i form av koldioxid, från luften och frigör samtidigt syre. Kolet binds in i trädets gröna delar och lagras i veden, det vill säga i trädens stammar, grenar, kvistar och rötter. När skog åldras minskar dess förmåga att ta upp koldioxid. Detta sker exempelvis på grund av att träden dör, brinner upp eller angrips av skadeinsekter. När skogen har nått sitt maximala virkesförråd blir den till ett klimatneutralt kollager – som avger lika mycket kol genom nedbrytning av döda träd som det som binds. Därav är tillväxt en viktig del av skogens och skogsnäringens roll för klimatet.
När död ved bryts ned i skogen, av organismer som lever av den näring och energi som är lagrad i biomassan, frigörs kol till luften. Nedbrytningen går olika fort beroende på storleken på veden – tunna kvistar bryts ned snabbare än tjocka grenar. Men hur lång tid det tar, beror också på temperatur och tillgång till vatten och syre.
Fossilfria och förnybara produkter för klimatet
Skogsnäringen kombinerar lönsamhet, hållbarhet och klimatnytta. Marknaden för skogens produkter och sektorns privata aktörer har haft, och har en avgörande betydelse för att fördubbla sänkan av kol i skog och samtidigt reducera fossilanvändning i stor skala. Med skogsprodukter och material av trä kan vi fasa ut det fossila, samtidigt som vi binder kol!
Det är genom att ersätta fossila produkter och material med fossilfria och förnybara som vi kan skynda på den cirkulära ekonomin och skona klimatet. Visste du exempelvis att långlivade produkter som möbler och hus i trä exempelvis kan lagra kol i väl över 100 år, (ett fyravåningars trähus lagrar 150 ton koldioxidekvivalenter) eller att en träfiber kan återvinnas upp till 25 gånger?
