Frågor och svar om skog

Här hittar du frågar och svar om det svenska skogsbruket, insatser för den biologiska mångfalden, vem som äger skogen, varför vi har hyggen, hur mycket skog vi har och hur mycket skog som är skyddad.

Frågor och svar om vad förordningen innebär och hur du kan förbereda dig.

  • Avskogningsförordningen (EUDR) har tillkommit för att förhindra avskogning och skogsförstörelse. Den omfattar följande råvaror och de produkter som tillverkas av dem: nötkreatur, kakao, kaffe, oljepalm, gummi, soja, men också trä.

    Produkter som har orsakat avskogning eller skogsförstörelse kommer inte få säljas inom EU eller exporteras från EU.

    familj som äter Foto: Maskot Bildbyrå AB

  • Avskogning innebär omvandling av skog till jordbruksmark. Skogsförstörelse är omvandling av urskog till planterad skog eller omvandling av naturligt föryngrad skog till plantage. Merparten av den brukade skogen i Sverige räknas som planterad skog eller självföryngrad skog. Planterad skog har längre omloppstider och mer variation än plantageskogsbruk som har ett mer intensivt brukande med raka träd i raka rader. Planterad skog omfattas inte av några begränsningar i avskogningsförordningen, men det är förbjudet att omvandla urskog till planterad skog.

    Generellt förekommer ingen avskogning eller skogsförstörelse i Sverige men det kan ändå uppstå situationer där detta kommer prövas rättsligt och där det också kan påvisas. Sådana situationer bör gå att undvika om implementeringen hanteras på ett bra sätt och definitionerna av exempelvis skogsförstörelse och underliggande skogstyper blir tillräckligt tydliga.

  • 0,7 miljoner hektar – så stor är den svenska landytan. 70 procent av den utgörs idag av skogsmark, varav omkring 75 procent brukas långsiktigt. Skog är därmed en av Sveriges viktigaste förnybara råvaror. Det tar mellan 60-120 år innan ett träd har vuxit sig stort och kan skördas. Vid avverkning lämnas i genomsnitt 11 procent av arealen kvar som så kallad generell hänsyn.

    25 procent av svensk skogsmark är av olika skäl undantagna från skogsbruk. Det kan till exempel vara av miljöhänsyn eller för att marken är improduktiv. 9 procent är svensk skogsmark är formellt skyddad i naturreservat.

    Ta del av mer statistik om Sveriges skogar

  • Växande träd tar upp och binder in koldioxid. Koldioxiden lagras vidare i de produkter vi tillverkar av träd, som till exempel hus, möbler, förpackningar, papper och textilier. Det här är produkter som är viktiga i människors vardag och som är viktiga i omställningen från fossilt till förnybart.

    Träfibern har kapacitet att återvinnas upp till 25 gånger. När träfibern till slut är uttjänt kan den tillsammans med restprodukter från skogsbruk och skogsindustri användas som grön bioenergi för uppvärmning, el och drivmedel. Vid förbränning av bioenergi bildas biogen koldioxid, som tas upp på nytt av växande träd. Kretsloppet är slutet.  I Sverige planterar vi minst två träd för varje träd vi skördar.

    Läs mer om skogsnäringens cirkulära kretslopp

  • "Med uthålligt skogsbruk menas förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt att dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och förmåga att både nu och i framtiden fylla viktiga ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå bevaras, utan att andra ekosystem skadas."

    Den här definitionen av hållbart skogsbruk står bland annat FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO och det paneuropeiska skogssamarbetet Forest Europe bakom. Definitionen tar sin utgångspunkt i Agenda 2030 som även är utgångspunkten för skogsbruk för en hållbar utveckling i Sverige.

  • Äldre skogsmiljöer är viktiga. Många sällsynta arter lever bara där. Riksskogstaxeringens mätningar av ”gammal skog”, definierat som skog med en medelålder över 140 år i norra Sverige och 120 år i södra Sverige, visar att den här typen av skog minskade under 1900-talet, och var som lägst i början av 1990-talet, totalt ungefär en miljon hektar. Men sedan dess har kurvan vänt uppåt igen, och andelen gammal skog har ökat med 80 procent. Den svenska skogsbruksmodellen, som infördes 1994, med jämställda miljö- och produktionsmål har börjat ge effekt.

    Ännu äldre skogar, över 160 år, som ofta är viktiga livsmiljöer för vissa hotade arter, finns idag i liten omfattning. Men att en skog är gammal innebär inte med säkerhet att den har höga naturvärden. Skogens historik, grad av kontinuitet, strukturer och det omgivande skogslandskapets egenskaper påverkar också.

  • Förutsättningarna för biologisk mångfald i skogen har förbättrats de senaste 30 åren. Till exempel har mängden död ved och andelen gammal skog ökat med 80 procent på mark där det bedrivs skogsbruk. Mängden grova lövträd har också tredubblats. Utgångspunkten för Skogsindustrierna är att skogen ska brukas så att alla naturligt förekommande arter ska kunna fortleva i skogslandskapet. Till 2030 arbetar Skogsindustriernas medlemmar för att arealen gammal skog, arealen lövdominerad skog, volymen död ved och virkesförrådet av grova träd öka med ytterligare minst 10 procent vardera.

  • Plantageskogsbruk förknippas ofta med intensivt skötta skogar med väldigt korta omloppstider, bestående av planterade träd i raka rader. På ett liknande sätt kan också delar av den unga skogen som planteras i Sverige se ut, i så måtto att det planterade träslaget dominerar bilden de första åren. Omloppstiden på våra breddgrader är emellertid lång. Våra skogar växer långsamt och det handlar ofta om cykler från 60 till 120 år beroende på var i landet man befinner sig. Under denna tid, oftast redan efter något eller några år, växer många självsådda träd av olika trädslag och andra arter in i beståndet vilket ger en mer varierad skog.

    Vid skörd lämnas också en hel del träd och skogsdungar kvar och blir en del av det nya beståndet och bidrar till att den nya skogen får viktiga inslag av äldre träd. Hyggen kan erbjuda en variationsrik miljö med kvarlämnad underväxt, mindre trädgrupper, äldre träd, döda träd samt kantzoner. Ofta är tillgången på substrat för insekter särskilt hög på hygget under de första fem – tio åren.

    Så även om en planterad skog i Sverige i sina unga år på vissa marker kan ha vissa visuella likheter med ett plantageskogsbruk så är det inte plantager enligt vedertagen definition.

  • Det svenska skogsbruket styrs i första hand av Skogsvårdslagen. Fram till 1993 var det primära syftet med lagen att säkra en uthållig virkesproduktion. Det tydliga fokuset på virkesproduktion resulterade i att den biologiska mångfalden tog skada. Dagens skogsvårdslag lyfter flera värden – såväl produktion som biologisk mångfald och dessutom andra allmänna intressen som till exempel värden för rekreation och friluftsliv. 

    Vid sidan av Skogsvårdslagen styr även vissa bestämmelser i miljöbalken hur skogsbruk får bedrivas. 

  • Både i Sverige och EU står vi inför viktiga politiska beslut som påverkar skogsbruket. Här finns många olika intressen, många fler än skogsindustrins och skogsägarnas. Det märker vi bland annat på en intensifierad debatt från bland annat miljöorganisationer och att breda medier rapporterar om det. Debatten handlar också om skogens roll för klimatet och skogen som miljö för rekreation och upplevelser. 

    Det är viktigt att det som sägs av alla aktörer och deras källor granskas och att olika uppfattningar ges utrymme i debatten på samma villkor eftersom det finns olika tankar kring hur skogen ska göra mest nytta på olika plan. 

  • Text om skog

    Länk

Bilden visar en CT scan av en timmerstock där egenskaper som kvistar, kärnved och splint analyseras.

Frågor och svar om hyggen i skogen

Här hittar du frågor och svar om hyggen i skogen. Varför brukar vi skogen som vi gör i Sverige och hur har det sett ut historiskt? Vad är för och nackdelar - samt vad är alternativen?

  • Svenska skogar lämpar sig väl för trakthyggesbruk. 

    Rubrik test

    Många av de svenska trädslagens växtsätt är anpassade till kraftiga störningar i samband med återkommande stormar och bränder. Trakthyggen efterliknar den här typen av störningar och gör också att skogen växer bättre. Det ger mer virke som vi kan använda till förnybara produkter och som är bra för landets ekonomi. Trakthyggesbruket är en viktig förklaring till att den svenska skogens virkesförråd har mer än fördubblats under de senaste 100 åren. Tanken med metoden är att man ska ha en jämn tillväxt av skog i olika åldrar över hela skogslandskapet. Det innebär att man tar bort skog på ett ställe i taget, men att det alltid finns gott om växande skog i olika åldrar om man tittar över större landskapsavsnitt.

    En annan positiv följd av trakthyggesbruket, både sett ur miljöperspektiv och för skogsekonomin, är att det möjliggör uttag av GROT (grenar och toppar) för produktion av bioenergi. Läs mer om hur hela trädet tas tillvara vid avverkning.

  • Trakthyggesbruk introducerades under 1800-talets första hälft i Sverige, men fick sitt stora genombrott på 1950-talet. Metoden är under ständig utveckling och förfining. I och med omläggningen av skogspolitiken i början av 1990-talet har fokus hamnat mer på miljö och biologisk mångfald. Dagens trakthyggesskogsbruk kombinerar därför ekonomiskt rationell virkesproduktion med bevarande och utvecklande av biologisk mångfald och andra naturvärden. Till exempel är dagens hyggen mindre än de var på 50-talet. Regler för hur man ska ta hänsyn till miljö och kulturlämningar har också tillkommit.

  • Trakthyggesbruk innebär att skogsskötseln följer ett cykliskt förlopp med olika faser, precis som i jordbruket. Cykeln börjar med att skogsägaren planterar för att sedan röja och gallra. Parallellt övervakas skogen för att i tid upptäcka och förebygga hot som skadeinsekter, stormar och bränder. När det är dags att skörda avverkas merparten av alla träd i beståndet vid ett och samma tillfälle. Vissa träd och trädgrupper, oftast runt fem–tio procent av arealen, sparas för att bevara livsmiljöer för växter och djur och motverka kalhyggeskänslan. Efter avverkning planteras nya träd och cykeln fortsätter. Läs mer om skogens gröna kolcykel.

  • Skogsägaren har frihet att själv välja brukningsform, inom ramen för Skogsvårdslagen. Olika skogsägare har olika mål för sitt skogsägande. Hyggesfritt skogsbruk har sin plats för att nå vissa mål och där särskild hänsyn behöver tas som inte kan uppfyllas med trakthyggesbruk. Det kan till exempel handla om att bibehålla eller förstärka upplevelsevärden i tätortsnära områden, bevara och gynna hänglavsskogar som är viktiga för renskötseln eller för att gynna marklevande svampar.

    Det finns ett intresse att öka kunskapen om hyggesfritt skogsbruk. Det finns ännu så länge relativt lite forskning på området och den samlade bilden är att hyggesfritt skogsbruk innebär sämre virkesproduktion och en lägre kolbindning. Förutsättningarna för hur vi kan bruka skogen skiljer sig också åt över landet. 

  • Effekten på klimatet är samma oavsett om man avverkar träd som är utspridda i skogen eller träd som står samlade på ett ställe. Alla sorters avverkningar ger samma effekt på upptaget av koldioxid.  
     
    Växande träd tar upp koldioxid genom fotosyntesen. I den växande skogen tar träden och andra växter upp mer koldioxid än vad de avger och vad som släpps ut vid nedbrytning av växtdelar som faller ner till marken. När träd avverkas upphör deras upptag av koldioxid men koldioxidutsläppen från markvegetation, och nedbrytning av växter och växtdelar, fortsätter. Det leder till en från klimatsynpunkt försämrad kolbalans under några år. Oavsett om man tar upp hyggen eller använder hyggesfria metoder händer samma sak.  
     
    Det finns inga empiriskt baserade studier från svenska skogar som visar att kolbalansen för ett skogslandskap som brukas hyggesfritt skulle vara gynnsammare för klimatet än för en skog där trakthyggesbruk tillämpas. Däremot vet vi att hyggesbruk ger högre tillväxt i skogen och därmed en bättre kolbalans jämfört med hyggesfritt.

  • Ett hygge i Sverige är i genomsnitt 3,6 hektar, enligt Skogsstyrelsens statistik från år 2019. Hyggen i södra Sverige är generellt sett mindre än vad de är i norra Sverige.

  • Det kan se stökigt ut på ett hygge, men det har sina skäl. Höga stubbar är till exempel ett sätt för skogsbruket att öka mängden död ved i skogarna, som bland annat är viktigt för många insekter. Träd lämnas kvar vid kantzoner mot sjöar och vattendrag och för naturvårdshänsyn. Enskilda praktfulla träd och trädgrupper och ibland fröträd som används för föryngring kan också bli kvar. Är du i en certifierad skog är den här synen vanlig – då lämnas minst tio extra träd per hektar på hygget och det finns regler för hur stor yta som får vara kal. Träd eller ved lämnas kvar på marken för att långsamt brytas ner och samtidigt utgöra hem åt insekter, lavar, mossor, tickor och så vidare. Få fler aha-upplevelser om dagens skogsbruk.

  • Det pågår alltid läckage av koldioxid i skogen genom nedbrytning av döda träd, träddelar och andra växter. Efter en avverkning på ett hygge stannar fotosyntesen i princip av eftersom så stor del av träden är borta, samtidigt som nedbrytning av kvarvarande träddelar fortgår. Detta leder till att utflödet av koldioxid under ett antal år blir större än upptaget – på just den berörda ytan. Men kolbalansen i skogen måste ses i ett landskapsperspektiv. Genom att ha en hög tillväxt i hela skogslandskapet och inte avverka mer än det växer, kompenserar den omgivande växande skogen för den kolförlust som uppstår på det enskilda hygget. Efter fem – sju år är kolbalansen i den nya skogen återställd. Skogen på just den ytan bidrar återigen som kolsänka. Den svenska skogen växer med i genomsnitt 120 miljoner kubikmeter varje år, vilket motsvarar en koldioxidbindning om drygt 140 miljoner ton per år.

    Vill du lära dig mer om skogens kollagring? Ta del av vår rapport.