I sitt remissvar på Skogsutredningens betänkande poängterar Skogsindustrierna riskerna för en försvagad äganderätt och vikten av att se till helheten för en hållbar utveckling.
Skogsindustrierna har lämnat synpunkter på det mycket omfattande betänkandet av Skogsutredningen. Här finns förslag som är värda att ta vara på, men bland de 50 förslagen saknas viktiga förslag för stärkt äganderätt, en växande bioekonomi och goda villkor för skogsnäringen.
Vår allvarligaste invändning mot utredningen är de mycket långtgående tolkningarna av Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald. Utredningen menar att för att klara våra åtaganden enligt denna tolkning, behöver ytterligare drygt 2 miljoner hektar skogsmark restaureras och undantas från brukande på lång sikt. Vi menar att det finns utrymme, i linje med hur man gjort i många andra länder, att tolka åtagandena på andra sätt. Vi behöver hjälpas åt att stå upp för det svenska systemet för skydd av skog, med en kombination av skydd på olika nivåer och i olika skala, formellt såväl som frivilligt, som sammantaget bedöms vara ett bra sätt att bevara biologisk mångfald. Om det systemet inte passar in i mallen för rapportering till EU eller internationellt behöver åtgärder vidtas så att vi inte framstår som mindre ambitiösa än vi faktiskt är.Av utredningsdirektiven framgår att ett viktigt syfte med utredningen är att värna och stärka den privata äganderätten till skogen.
Vidare skulle förslagen sammantaget främja en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till nationell biomassa från den svenska skogen. Förslag som leder till detta är begränsade, och istället har utredningen valt att fokusera sina förslag på insatser för den biologiska mångfalden, vilket i de flesta fall går i helt motsatt riktning.
Förslag som Skogsindustrierna anser helt eller delvis bör tillvaratas:
- Politiskt ställningstagande krävs kring mål och åtgärder för biologisk mångfald och hur avvägning ska göras mot andra samhällsmål.
- Frivillighet ska vara det huvudsakliga arbetssättet för skydd av skog.
- Skogsstyrelsen ska upphöra med nyckelbiotopsregistreringar.
- Förtydligad lagstiftning vad gäller tillstånd till avverkning i fjällnära skog – att skogsbruk är pågående markanvändning och att ersättningsrätt gäller vid nekat tillstånd.
- Åtgärder för ökad tillväxt i form av en rådgivningskampanj och formulering av ett tillväxtmål för skogstillväxt.
Förslag som Skogsindustrierna anser bör omarbetas:
- Uttolkningen av internationella åtaganden för biologisk mångfald, som resulterar i slutsatsen att ytterligare drygt 2 miljoner hektar skogsmark behöver restaureras och skyddas. Utredarens slutsats att denna tolkning medför en ambitionsnivå som är orimlig bör beaktas.
- Kunskapskravet i miljöbalken ska gälla inom skogsbruket.
- Den stora mängden undantag från frivillighet vid formellt skydd (fjällskog, ekskog, ädellövskog, kalkbarrskog, sandbarrskog mm), där staten kan genomföra skyddet i strid med markägarens vilja.
- Införande av en ny inventeringsform, så kallad Naturmiljöbeskrivning.
