Skadorna av granbarkborre fortsätter att ligga på historiskt höga nivåer. Nu efterfrågas högre takt i avverkningen av drabbade träd, mer diskussion om hur skogsskötseln kan utvecklas för att hantera klimatförändringarna samt mer forskning.
Granbarkborren har funnits i Sverige lika länge som det har funnits gran på våra breddgrader. Men i samband med den ovanligt varma och torra sommaren 2018 fick skalbaggen ett ordentligt fäste och verkar inte vilja släppa taget. Skadorna är historiskt stora, visar en färsk inventering som Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har gjort. Under åren 1950 – 2017 drabbades totalt 10 miljoner kubikmeter i Sverige, men under bara de senaste fyra åren skadades 27 miljoner kubikmeter gran, alltså nästan tre gånger som mycket som under närmare 60 år.
– Vanligtvis brukar angreppen klinga av efter tre-fyra år, men den minskningen ser vi inte nu, vilket bekymrar oss. Vi räknar därför med stora skador även under nästa år, sa Kerstin Ström, projektledare för Stoppa borrarna, ett samverkansprojekt mellan myndigheter, företag och organisationer, på ett seminarium arrangerat av Skogsindustrierna.
Sveriges situation är dock inte unik. Granbarkborren åsamkar just nu stora skador i Centraleuropa, där Tyskland, Österrike och Tjeckien är exempel på länder som har drabbats hårt. Kanada har sedan tidigare problem med släktingen tallbarkborren.
Äldre skog i farozonen
Göran Örlander, senior rådgivare och tidigare professor i skogsskötsel, har därför på uppdrag av Skogsindustrierna undersökt hur andra länder arbetar för att hindra granbarkborrens framfart. Erfarenheterna ser liknande ut även på kontinenten. Störst risk löper äldre skog med hög virkesvolym och grova stammar, med stor andel gran där stammarna utsätts för mycket sol. Efter stormfällning är det extra stor risk för angrepp.
– Centrala Europa har högre andel äldre skog än Sverige och löper därmed större risk att drabbas. Erfarenheten därifrån visar att det är nästan omöjligt att bekämpa granbarkborren när skadeutvecklingen har blivit epidemisk. Det är viktigt att åtgärderna sätts in snabbt, sa Göran Örlander.
Klimatförändringar med högre temperatur och större risk för vattenbrist ökar risken ytterligare, men en skillnad är att länderna på kontinenten har möjlighet att odla andra inhemska trädslag som douglasgran, lärk, ädelgran och sykomorlönn, arter som inte drabbas av granbarkborren – men som inte heller är naturliga i den svenska skogen.
– Ett nytt klimat ställer nya krav på skogsskötsel, och det diskuteras alldeles för lite, sa Göran Örlander, och efterlyser mer forskning.
Blånadsskadat virke blir vanligare
Skogsindustriernas marknadsanalytiker Christian Nielsen ser tillbaka på en tid då marknaden har präglats av både granbarkborre och pandemi. En oväntad efterfrågan på trävaror har gynnat prisutvecklingen. Men i spåren av granbarkborren följer också blånadsskadat virke. Det är en kvalitet som inte uppskattas på alla marknader, med undantag av Kina och USA.
– Vi behöver arbeta för en ökad acceptans för blånadsvirke i Europa och Sverige, sa Christian Nielsen.
Han spår en rörligare och mer differentierad timmermarknad där priset för blånat virke minskar men priset för oskadat trä ökar, och påpekar att blånadsvirke ofta inte är sämre än annat virke.
Drabbade träd står kvar
Av den totala volymen gran som angripits under 2021 stod 6,8 miljoner kubikmeter, över 80 procent, kvar i skogen, visar undersökningen från SLU. Orsaken är troligen svårigheter för skogsägare att hinna avverka i tid, och att angreppen kan vara svåra att upptäcka i ett tidigt skede.
Detta var något som oroade Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, i det avslutande panelsamtalet på seminariet:
– Om nästa sommar blir varm och torr – vilken populationsstorlek har vi då som står i startblocken? En sex miljoner kubikmeter stor barnkammare är inte bra.
Marie Wickberg, som är chef för kommunikation och näringspolitik på Mellanskog, poängterade att skogsägarna både har ett stort ansvar och behöver stöd:
– Vi måste göra rätt åtgärder i rätt tid och det måste vara lönsamt för skogsägaren att åtgärda granbarkborren. Det är viktigt att det finns resurser så att vi kan avverka snabbt där det behövs.
Varmt och torrt väder gynnar alltså granbarkborren och frågan är hur skogsbruket kommer att påverkas av kommande klimatförändringar.
–Det enda vi vet är att skogsbruket kommer att se annorlunda ut. Klimatförändringarna påverkar oss på ett sätt som är svårt att förutse. Vi behöver robusta skogar som kan stå emot olika typer av angrepp, sa Marie Wickberg.
– På kort sikt gäller det att vi lär oss hur vi bäst bekämpar granbarkborren. På lång sikt behöver vi återbeskoga med rätt träslag. Men det kommer dröja innan det ger effekt. Det långa perspektivet är skogens stora utmaning, sa Herman Sundqvist.
